Konstnären och författaren Elis Eriksson (1906-2006) lämnade sjuttio år av obruten produktiv verksamhet bakom sig. Detta är något unikt inom svenskt konstliv. Denna bok vill försöka summera Elis Erikssons hela produktion från 30-talets briljanta teckningar och skulpturer via 60-talets träreliefer och andra ostyriga äventyr - tillsammans med Pavan & hans gäng - där naturalismen överges till förmån för den lekande människan. Vi följer honom fram till senare decenniers problematisering av själva konstbegreppet och i jakten efter vad som döljer sig bortom dess gränser. I de senaste årens utställningar är det de ansvariga bakom svindlerier, politiskt förtryck och vanvården av de äldre som han hänger ut. Trots Elis Erikssons ytterst variationsrika produktion finns där ett par centrala teman; vid sidan om hans avsky mot förtryck i alla former, är det aversionen mot begreppet Konst, som något fint och förmer, som går som en befriande röd tråd genom hans arbeten. Elis Eriksson vill vara ingen, ett don, ständigt beredd och lyhörd på att ta emot de frekvenser som han uppfattar styr honom. Kanske är det därför som hans produkter speglar tiden med ett sånt brutalt allvar och en sådan svart humor.

Teddy Hultberg har under många års forskningar tagit fram verk och fotografier som aldrig tidigare visats. Den främsta avsikten har varit att plocka fram Elis Erikssons röst och volymen innehåller också ett stort antal tidigare opublicerade texter. Förutom Teddy Hultberg bidrar Olle Granath och Jesper Olsson med nyskrivna texter. Teddy Hultberg är främst verksam som författare och kulturskibent.