Allan är ledsen. Länge står han i vinkfönstret.

- Var inte ledsen. Jag kan vara din pappa istället, säger Mike.

Det tycker Allan låter bra. Mike börjar med att bädda ned honom i vagnen. Sen bär det av på promenad. För när man är pappa måste man ju ut och gå med sin bebis. Och köpa glass. Och klappa hundar.
Men oj!
Allan slår sig! Vagnen blir till en ambulans som Evelina kör i raketfart till sjukhuset. Där får Allan sprutor och plåster som gör honom frisk igen.

Miljömärkning: FSC

OLIKA förlag tilldelades Rättvisepriset 2012 för sitt arbete för jämställdhet och jämlikhet i bokvärlden. OLIKA trycker på FSC-märkt papper på FSC-certifierade tryckerier i Baltikum för att minimera miljöpåverkan.

Pappa lämnar Allan på förskolan. Allan är ledsen. Länge står han i vinkfönstret.

- Var inte ledsen. Jag kan vara din pappa i stället, säger Mike och bäddar

OLIKA förlag tilldelades Rättvisepriset 2012 för sitt arbete för jämställdhet och jämlikhet i bokvärlden. OLIKA trycker på FSC-märkt papper på FSC-certifierade tryckerier i Baltikum för att minimera miljöpåverkan.

Pappa lämnar Allan på förskolan. Allan är ledsen. Länge står han i vinkfönstret.

- Var inte ledsen. Jag kan vara din pappa i stället, säger Mike och bäddar ner honom i vagnen. Sen bär det av på promenad. För bebisar behöver ju frisk luft. Och klappa hundar. Och äta glass. Men oj, Allan slår sig! Nu behövs en ambulans!

Tryckt med FSC-certifikat för minskad klimatpåverkan.

Sagt om boken

Allan och Mike är en jordnära berättelse om vänskap och omtanke. ... Tora von Platen framställer huvud-karaktärerna som snälla, omvårdande pojkar. Mike vill leka pappa och tar väl hand om sin lilla skyddsling. I verkliga livet finns många mjuka och omhändertagande pojkar och män, men i kulturen blir de sällan porträtterade.

Sara Hilmersson, Barnboksprat.se, november 2010.

Det här är en mycket vardaglig berättelse om hur lekar går till på dagis, samtidigt som fantasin gör lekarna lite häftigare än vanligt. Barnen leker utan könsspecifika roller och de löser konflikter konstruktivt.

Lyrans Noblesser, maj 2010.

Två pojkar leker vad vi klassar som klassiska flicklekar, men läsaren behöver inte reflektera över detta för i boken blir det bara två barn som leker med vad de tycker är roligt. Precis som det bör vara.

Ann, Genuspedagogiskt, februari 2010.

Faktum är att man inte tänker på att det är två pojkar som leker en klassisk flicklek, utan man ser bara två barn som tar hand om varandra och har en rätt bra dag på dagis. Och det är ju så det ska vara, böckerna ger oss en annan bild av hur pojkar kan leka UTAN att det görs en stor grej av det. Det är helt enkelt bara Allan och Mike på promenad.

Bokunge.se, februari 2010.

OLIKA förlag tilldelades Rättvisepriset 2012 för sitt arbete för jämställdhet och jämlikhet i bokvärlden. OLIKA trycker på FSC-märkt papper på FSC-certifierade tryckerier i Baltikum för att minimera miljöpåverkan.

Pappa lämnar Allan på förskolan. Allan är ledsen. Länge står han i vinkfönstret.

- Var inte ledsen. Jag kan vara din pappa i stället, säger Mike och bäddar ner honom i vagnen. Sen bär det av på promenad. För bebisar behöver ju frisk luft. Och klappa hundar. Och äta glass. Men oj, Allan slår sig! Nu behövs en ambulans!

Tryckt med FSC-certifikat för minskad klimatpåverkan.

Sagt om boken

Allan och Mike är en jordnära berättelse om vänskap och omtanke. ... Tora von Platen framställer huvud-karaktärerna som snälla, omvårdande pojkar. Mike vill leka pappa och tar väl hand om sin lilla skyddsling. I verkliga livet finns många mjuka och omhändertagande pojkar och män, men i kulturen blir de sällan porträtterade.

Sara Hilmersson, Barnboksprat.se, november 2010. Läs recensionen!

Det här är en mycket vardaglig berättelse om hur lekar går till på dagis, samtidigt som fantasin gör lekarna lite häftigare än vanligt. Barnen leker utan könsspecifika roller och de löser konflikter konstruktivt.

Lyrans Noblesser, maj 2010. Läs recensionen!

Två pojkar leker vad vi klassar som klassiska flicklekar, men läsaren behöver inte reflektera över detta för i boken blir det bara två barn som leker med vad de tycker är roligt. Precis som det bör vara.

Ann, Genuspedagogiskt, februari 2010. Läs recensionen!

Faktum är att man inte tänker på att det är två pojkar som leker en klassisk flicklek, utan man ser bara två barn som tar hand om varandra och har en rätt bra dag på dagis. Och det är ju så det ska vara, böckerna ger oss en annan bild av hur pojkar kan leka UTAN att det görs en stor grej av det. Det är helt enkelt bara Allan och Mike på promenad.

Bokunge.se, februari 2010. Läs recensionen!