Kung Carl den unga hjälte: vem var mannen bakom detta sägenomspunna namn? Guds redskap på jorden eller storhetsgalen envåldshärskare? Genial fältherre eller dåraktig risktagare? Omdömena om Karl XII har gått starkt isär, och när Verner von Heidenstam i slutet av 1890-talet skrev sin episka berättelsesvit Karolinerna valde han att låta oss se kungen framför allt med de trogna soldaternas ögon. Dessa den krigiska vardagens hjältar får vi också följa i den sibiriska fångenskapen och vi får känna deras längtan efter gård och familj långt där hemma i fosterlandet.

I sin inledning granskar Alf Åberg Heidenstams förhållande till de historiska källorna och visar hur diktarfantasin berikar de gamla dokumenten. Hjältekonungen och hans hängivna soldater delar huvudrollen i berättelserna liksom i verkligheten – utan dem vore han ingenting, och efter hans bortgång är de som vilsna barn:

Vår tid sätter inte historieromantik och svärmisk fosterlandskärlek lika högt som 1890-talet, men med sin gestaltningskraft och mänskliga inlevelse höjer sig Karolinerna över det tidsbundna och tillhör de stora klassikerna i svensk berättarkonst.
Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Verner von Heidenstam inledde med berättelsecykeln Karolinerna (1897-98) sitt nationellt historiska författarskap. Den är ett äreminne över Karl XII, hjältekonungen som i spetsen för sina blå drabanter satte troner i gungning, den ensamma människan som kämpade mot övermakten utan att vika en tum från sina ideal. Men det är också ett monument över svenskarna, officerarna och männen i ledet, herrgårdarnas och de grå backstugornas folk, över alla dem som svalt och försakade.

Verner von Heidenstam inledde med berättelsecykeln novellsamlingen Karolinerna (1897-98) sitt nationalistiskt färgade historiska författarskap. Den är ett äreminne över Karl XII, "hjältekonungen" som i spetsen för sina blå drabanter satte troner i gungning, den ensamma människan som kämpade mot övermakten utan att vika en tum från sina ideal. Men det är också ett monument över svenskarna, officerarna och männen i ledet, herrgårdarnas och de grå backstugornas folk, över alla dem som svalt och försakade.