De träffas när de är unga och börjar hålla ihop – Anders och Solveig, Mikael och Karin och särlingen Harry. De talar kärlek och politik, de förälskar sig i varandra, de bildar par men fortsätter ändå att vara alla tillsammans, inte minst i det rosa sommarhuset utanför Karlskrona, där de samlas varje midsommar. Och som ett tecken på deras samhörighet målar Harry in dem i ett grupporträtt fritt efter Monets Frukost i det gröna, en stor olja som intar en hedersplats i vardagsrummet.
Men nu är det sommaren 2006 och nästan allt har förändrats. Deras liv har tagit olika riktningar och de känner sig allt mindre hemma i det samhälle som omger dem. När det drar ihop sig till midsommar är Karin försvunnen och i ett mörklagt rum på övervåningen har Mikael stängt sig inne med sprit och tabletter. Någonting fruktansvärt har uppenbarligen drabbat honom, och snart ska han komma nerför trappan och berätta vad som hänt.
Anders Paulruds nya roman är en stark och sorgsen berättelse om några människor som blev vuxna i början av 80-talet – om de konflikter som växer fram mellan dem men också om hur mycket de fortfarande älskar varandra.

”Mycket bättre än så här kan det inte bli och talet om romankonstens död är som vanligt betydligt överdrivet.” Svenska Dagbladet

De träffas när de är unga och börjar hålla ihop – Anders och Solveig, Mikael och Karin och särlingen Harry. De talar kärlek och politik, de förälskar sig i varandra, de bildar par men fortsätter ändå att vara tillsammans, inte minst i det rosa sommarhuset utanför Karlskrona, där de samlas varje midsommar.

Men nu är de sommaren 2006 och nästan allt har förändrats. Deras liv har tagit olika riktningar och de känner sig allt mindre hemma i det samhälle som omger dem. När det drar ihop sig till midsommar är Karin försvunnen och i ett mörklagt rum på övervåningen har Mikael stängt in sig med sprit och tabletter. Någonting fruktansvärt har uppenbarligen drabbat honom, och snart ska han komma nerför trappan och berätta vad som hänt.

”… en politiskt småleende kärleksroman som också innehåller samhällsanalyser som små glasklara inskott att klippa ut och läsa högt när världen slår upp i ansiktet på en.” Dagens Nyheter
”Få författare kan dessutom som Anders Paulrud skriva så återhållet och ciselerat utan att språket blir till obegriplig akrobatik. Det är brant, stramt, poetiskt, vackert och förbluffande lättläst.” Svenska Dagbladet
”Det är roligt, elakt och hjärtskärande i en vild blandning. Det märkliga är att Paulrud lyckas foga samman alla bitarna till en helhet, ända fram till det katastrofala slutet då verkligheten hinner ifatt vännerna och förhoppningarna rasar.” Sydsvenskan