Alla hjärtans dag 2015
Vilken är den bästa kärleksskildringen?
Den 14 februari är det Alla hjärtans dag. Litteraturen är full av kärleksskildringar. Vilken är din favorit? Här svarar några av LitteraturMagazinets medarbetare.
Hedvig Sjöström, redaktionen:
– I Peter Pohls ungdomsroman "Jag saknar dig, jag saknar dig!" beskrivs kärleken mellan tvillingsystrarna Cilla och Tina på ett mäktigt och vackert sätt. "De tittade på varandra och visste: Om du dör, kan inte jag leva!" När Cilla plötsligt rycks bort tvingas Tina leva ändå, utan den som alltid funnits där. Och det fantastiska är, att i slutändan är det kärleken till systern som gör att hon orkar.
Kristina Jägfeldt, recensent spänning:
– Bland de bästa kärleksskildringarna jag läst finns i ”Gilbert Grape” av Peter Hedges, en bok som hamnat i skuggan av den nästan lika underbara filmatiseringen. Gilberts relation till brodern Arnie – men även till övriga familjemedlemmar – skildras på ett både humoristiskt och innerligt vis. I min värld är boken en svårslagen hyllning till kärlekens alla former!
Erika Wallman, redaktionen:
– "En dag" av David Nicholls är fortfarande en favorit. Precis och glasklar i språket, inte ett ord ligger fel. Jag älskar huvudpersonerna och deras tillkortakommanden, känner lidandet i hela kroppen bara jag tänker på boken.
Esther Hansen, ljudboksredaktör:
– Jeanette Winterssons "The Stone Gods" på originalspråket är den vackraste berättelse om kärlek jag har läst. Mot en fond av mänsklig grymhet och förstörelselusta framstår kärleken som självlysande genom jordens 65 miljoner år. Det poetiska språket ger djup åt kärleken till naturen, till hunden, mellan mor och barn, mellan vuxna oavsett kön och även kärleken till det skadade, till det obegripliga.
Anne-Charlotte Östman, recensent:
– Lars Ahlins "Natt i marknadstältet" (1957) är en vidunderlig äktenskapsroman, skriven på ett vackert språk som verkligen går på djupet. Leopold skäms över ett socialt misslyckande och flyr sin hustru. Men Paulina förskjuter inte sin man. Människovärdet finns före alla ansträngningar, tänker hon. Leopold var i sökandets rörelse, fastän han redan var funnen, skriver Ahlin. Han var funnen av henne, av kärleken – och av Gud.
Daniel Gunnarsson, driver litteraturblogg:
– "Undrens tid" av Nicholas Sparks! Denna unga men ändå mogna och innerliga kärlek mot alla odds är oerhört fint berättad. Dessutom är boken sorglig men ändå på något sätt hoppfull. Den som inte berörs av denns bok har precis som riddar Kato ett hjärta av sten.
Pernilla Flisberg, recensent:
– Vem kan slå ett knytts kärlek till ett skrutt? Knyttet övervinner sin egen rädsla för att rädda skruttet från den hemska Mårran i "Vem ska trösta knyttet?" av Tove Jansson.
Sebastian Lönnlöv, redaktionen:
– Jag tänker på Vita Sackville-West och Virginia Woolf, båda var författare. Deras kärleksrelation är en roman i sig. I ett oemotståndligt brev skriver Vita: "I can’t be clever and stand-offish with you: I love you too much for that. Too truly. You have no idea how stand-offish I can be with people I don’t love. I have brought it to a fine art. But you have broken down my defences. And I don’t really resent it."
Joanna Górecka, recensent och krönikör:
– Jag är väldigt svag för Emily Brontës skildring av Cathy och Heathcliffs omåttliga passion för varandra i "Svindlande höjder". Osund, urholkande och härlig.
Emma Kreü, redaktionen:
– I tioårsåldern hittade jag en bok med kärleksdikter i mina föräldrars bokhylla, och har sedan dess haft en passionerad relation till "En kärleksvisa" av Gustaf Fröding. Den är fortfarande stark, den passionen, om än banal och många gånger ifrågasatt. Men gammal kärlek rostar aldrig, även om den fått sig en och annan törn genom åren.
Anmäl textfel
Läs mer ...
