Äntligen fredag!
Vad händer i oss när vi läser en bok, litteraturprofessorn?
Författaren och litteraturprofessorn Birgitta Holm har precis givit ut en essäsamling om upplevelsen av litteratur och annan konst – om vad som händer i oss när vi läser, lyssnar eller tittar på kulturella uttryck.
– Böcker förlöser vår livskraft, säger hon.
Apropå bokens titel "Språnget ut i friheten"; handlar den ultimata läsupplevelsen om just känslan av frihet?
– Här måste jag svara både ja och nej. I min bok utgår jag från ett citat som jag har haft med mig genom livet: ”Vad är konstens uppgift? Att visa friheten.” Det kan tas rätt bokstavligt och det är det jag gör i essäerna i boken. Jag läser och läser om texter som har stannat hos mig därför att de för mig fram till en rent fysisk förnimmelse av frihet. Ett språng ut i friheten, ut ur olika kvävande eller fängslande förhållanden.
– Men i slutet av boken vidgar jag begreppet. Det finns ju konstupplevelser, av det ultimata slaget, där mitt i det mest nattsvarta en euforisk känsla av frihet inställer sig. Kanske är det så, skriver jag, att den estetiska upplevelsen i sig är ett språng ut i friheten.
Vad händer när man läser en bok?
– Den frågan ställs lite för sällan tycker jag, och mig har den alltid lockat. Ibland är det ju så påtagligt, som tåreflöden eller befriande skratt som redan ett barn undrar över. Som jag ser det är det att gå in så djupt jag kan i både det förlopp som texten utgör och det skeende som jag förnimmer i mig själv. Ett begrepp som jag hela tiden hamnar i är energier. Energier binds när de koncentreras till jaget och de befrias när uppmärksamheten riktas utåt, mot den andra eller mot den värld som omger oss. Selma Lagerlöf är ett fantastiskt exempel och hon rör sig nästan alltid i det fältet. Hon förlöser våra energier och genom att gå in i hennes texter kan man faktiskt visa hur det går till. Hennes förmåga är, som en fransk Lagerlöfbeundrare har sagt, att sätta våra ”hemliga energier” i rörelse. Och det är dem vi behöver för att tänka oss en annan värld. Och sig själv i den.
Vad tror du är den viktigaste drivkraften till att människor läser böcker?
– I grunden tror jag nog att det är något av det som jag är inne på. Genom att ta vår uppmärksamhet och rikta in den på något utanför oss, förlöser boken den livskraft vi besitter och kan få oss att ta den i bruk. Det är det som jag kallar den ”revolutionära energien” i konsten, den energi som kan åstadkomma förvandlingar på djupet.
Vad betyder läsning för dig?
– Läsning har ju för mig blivit ett yrke, jag har haft ett liv som litteraturvetare. Att det blev så tror jag beror på att läsandet från början var en fristad, en bubbla när livet var för jobbigt. Men jag har samtidigt svårt att sitta stilla länge. Jag måste upp och röra mig och läsandet får fortsätta inom mig. Det är väl därför jag inte så mycket är en bokslukare som en idisslare. Och därmed hamnar i frågor som ”Vad händer när man läser en bok?”
Kan du nämna tre böcker som varit viktigast för dig?
– Det ger sig ju inte så lätt. Skulle jag rannsaka mig riktigt måste jag nog ta med ”Puck i vindarnas rike”, en bok som över huvud taget inte går att googla numera och som jag läste nån gång i sexårsåldern. Men den stannade hos mig och den har nog dragit sitt strå till stacken till min livslånga undran vad läsningen gör med oss. Och vad den gör av oss.
– Yrkesmässigt undrar jag om det inte är den fransk-bulgariska lingvisten Julia Kristeva och hennes ”La révolution du langue poétique” (”Det poetiska språkets revolution” eller ”Revolutionen i det poetiska språket”). Jag har en äldre följeslagare i ”Mimesis” av den tysk-judiske Erich Auerbach, men sedan jag läste Kristeva i början av 1980-talet har jag tyckt att ingenting kan matcha henne när det gäller att förstå vad språket gör med oss. Till exempel just varför det kan vara en sådan oerhörd njutning och befrielse att läsa även det uppgivnaste, som Stagnelius dikt ”Suckarnas mystér”.
– Som ren och skär litterär upplevelse nämner jag Selma Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien”.
Till sist: Vad läser du i helgen?
– Jag avslutar den underbara ”Nattens fågel & den nya dagen. Essäer om Gustav Mahlers symfonier” av Carl-Johan Malmberg.
Anmäl textfel
Läs mer ...
