Henrik Elstad
En halv gul sol - Chimamanda Ngozi Adichie
Ugwu är en fattig pojke från landet som får möjlighet att bli tjänare åt Odenigbo som är en politiskt engagerad akademiker i Nigeria. Olanna som är tillsammans med Odenigbo och därmed Ugwus husmoder är en kvinna med socialt patos som stödjer sin mans socialistiska och nationalistiska engagemang. Hon flyttar ihop med Odenigbo för att bilda familj och tillsammans har de dottern Baby som, ska det visa sig, har kommit till dem på ett ganska okonventionellt sätt. Olannas tvillingsyster Kainene träffar engelsmannen Richard som är i Nigeria för att skriva en bok och känner sig allt mer som afrikan än som europé. Kring dessa personer kretsar berättelsen och relationerna mellan dem är allt annat än okomplicerade.
Tiden är 1960-tal och inbördeskriget i Nigeria bryter ut med etnisk förföljelse, massakrer och svält som följd. Biafra utropas som självständig stat som svar på att folkgruppen igbo har utsatts för förtryck i Nigeria efter en militärkupp. Landet som har skapats av brittisk kolonialism utan hänsyn till befolkningens vilja är nu splittrat på flera sätt. Motsättningarna leder till en katastrof i slutet av 60-talet då mängder av människor får sätta livet till p.g.a. krig och svält. Titeln på boken En halv gul sol är tagen från Biafras flagga som i mitten hade en sol som var på väg att gå upp. Soluppgången blir också symbol för det hopp som människorna i det nya landet bär att framtiden ska bli ljus och att kriget mot Nigeria kommer att vinnas. ”Om solen vägrar gå upp, förmår vi den att gå upp.” lyder ett talesätt som blir som en slogan för karaktärerna i boken.
Boken handlar inte mycket om själva kriget, mer än vad människorna hör på radion och diskuterar om händelserna. Istället ligger fokus på hur deras vardag förändras och därmed de själva, i och med de försämringar de upplever. Deras frihet beskärs, maten tar slut, konflikter uppstår och döden lurar hela tiden i närheten på grund av hunger, sjukdomar och våld. Samtidigt försöker man så gott det går att upprätthålla ett liv av normalitet, både Ugwu och Olanna försöker undervisa barnen i flyktinglägret så att de inte ska hamna för långt efter när kriget är över. Kriget blir ändå en företeelse som allt annat måste relateras till, det påverkar allas sinnesvärld såväl som praktiska göromål. Inte minst barnen drabbas av detta, vilket följande stycke är ett exempel på:
"De lekte krig. Fyra pojkar. Dagen innan hade de varit fem. Ugwu kom inte ihåg det femte barnets namn – var det Chidiebele eller Chidiebube? – men han kom ihåg att pojkens mage på sistone hade börjat se ut som om han svalt en fet fotboll, och att hans huvud var fullt av kala fläckar, och att hans hud skiftade från mahognybrunt till en sjuklig gul nyans. De andra barnen hade retat honom: Brödfruktsmagen. En gång ville Ugwu säga åt dem att sluta så att han kunde förklara för dem vad kwashiorkor var – han kanske kunde läsa upp sin beskrivning av kwashiorkor för dem. Men han bestämde sig för att låta bli. Han såg ingen nytta i att förbereda dem för något som han var säker på att de skulle drabbas av förr eller senare. Ugwu kunde inte dra sig till minnes att pojken någonsin varit biafransk officer när de lekte, som Hans Excellens eller Achuzie; han hade alltid fått vara nigerian, antingen Gowon eller Adenkule, vilket innebar att han alltid besegrades och slutligen blev tvungen att falla död ner på marken. Ugwu undrade om pojken hade tyckt om det eftersom han på så vis fick möjlighet att ligga och vila en stund på gräset."
Det är en realistisk och inte alltför sentimental beskrivning av krigets fasor, berättad av en författare vars föräldrar upplevt mycket av det som boken tar upp. Som läsare lär man sig mycket om Nigeria och Biafras historia, liksom hur krig påverkar människorna som inte deltar i strid men drabbas av dess följder. Som alltid när det handlar om afrikanska konflikter häpnar man över den kolonialistiska cynismen som omvärlden visar. Istället för att ta ansvar för det som man ställt till med så skylls konflikter och umbäranden enbart på enskilda folkgrupper eller ledare. Fördelen med En halv gul sol är att den inte förenklar krigets orsaker utan tvärtom får med olika perspektiv. Adichies historielektion får läsaren att lära sig något, att tänka efter och att vilja veta mer. Förutom att det är en berättelse som griper tag!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #historisk roman #Nigeria #krig #förtryck #recension
Kommentera
Anmäl textfel
