Jonna Lindberg
As we build a brand new planet
Jag använder mig mycket av känslor när jag skriver. Dels för att jag själv tycker om att läsa om känslor, för att det intresserar mig, men det kan också vara terapeutiskt. Att få ur sig allt som är rörigt i huvudet. Det blir alltid mer ordning bara det får komma ut i ord.
Avdelning: Skriv! Taggar: #musik #skrivinspiration
Jonna Lindberg
Såhär vill jag skriva, såhär skulle jag aldrig kunna skriva
Ibland när jag läser en bok tänker jag att ”det här skulle jag kunna skriva”, eller till och med att jag skulle kunna göra det bättre. Sen finns det gånger jag tänker att ”såhär VILL jag skriva”. Böcker som triggar min skrivinspiration och får mig att vilja förbättra min egen text åt det hållet.
Sara Ohlssons ”Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag” är ett bra exempel. Hon lyfter vardagliga problem som det ändå inte pratas tillräckligt om, och hon gör det på ett sätt som gör att läsaren börjar ifrågasätta sina egna idéer om hur allt ska vara. Det är precis så jag själv vill skriva.
Det blir djupdykning i skallen på huvudkaraktären vilket ofta sätter fingret på en jobbig känsla som hen inte vill kännas vid. Mycket tankar, känslor och relationer. Hittills har jag i princip bara skrivit sådana texter. Intrigen blir som en slags personlig utveckling, och det är just det jag fascineras av. Just därför är det inspirerande att läsa böcker som är upplagda på det viset, och som funkar väldigt bra.
Sen finns det böcker jag fascineras av och som får mig att känna att ”såhär skulle jag ALDRIG kunna skriva”. Inte för att jag är så dålig, utan för att jag inte skriver på det viset. Inte än i alla fall. Ofta är det böcker som har väldigt många huvudkaraktärer eller en intrig som har massor av delar och spår men ändå lyckas knyta ihop allt.
Harry Potter-böckerna är ett bra exempel. J. K. Rowling kan planera en ledtråd i bok ett som hon sedan knyter an till i bok sju. Det är ett helt universum som läsaren inte alltid greppar, men jag känner att författaren gör det. Hon har stenkoll, och det gör böckerna så bra.
Ett annat exempel är Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandbergs ”Nyckeln”. Eller egentligen hela Engelsfors-trilogin, för på något sätt har de lyckats jonglera många huvudkaraktärer samtidigt utan att det blir platt eller stereotypt. Tvärtom känns karaktärerna verkliga, och jag vill aldrig skynda vidare från en till en annan. Jag vill veta allt.
Det är härligt att läsa böcker på olika sätt. Att fascineras och älska böcker på olika sätt. Jag jämför inte Harry Potter med mina egna texter, det vore orättvist eftersom de vill åt helt olika saker, men jag njuter inte mindre för det. Känslan av att ”såhär skulle jag ALDRIG kunna skriva” är inte ens något dåligt. Det är ren fascination och nyfikenhet över hur författaren har skrivit en så bra bok på ett sätt som jag själv inte skulle göra.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivinspiration #läsupplevelser
Jonna Lindberg
En egen inspirationsmix
Det här har ni säkert hört tusen gånger, men för en skrivande person är läsning minst lika viktig som att sätta sig ner och faktiskt skriva. Ju mer jag läser, desto lättare går skrivandet. När jag skrev mitt första manus som var fantasy läste jag ganska olika böcker under tiden, och det var så roligt i efterhand att se vilka böcker jag inspirerats av i olika passager av boken. Hade jag läst en kärleksbok började jag fila på fler kärleksscener, och hade jag läst om drakar ville jag ha övernaturliga djur.
Först läste jag exempelvis Christopher Paolinis "Eragon". När jag läser mitt manus i efterhand är hela idén väldigt lik Eragon, så jag misstänker att den boken var en enorm inspirationskälla för mig. Vilket jag inte fattade då. Jag läste också Valerio Massimo Manfredis trilogi om Alexander den store, som för övrigt var sjukt bra. Den förändringen blev så tydlig i skrivandet - helt plötsligt började jag komma på idéer som stack ut från tidigare. Lite mer mystik, mer mytologiskt.
När man väl sitter där känns det ofta som en slump. Som att man är så inne i sitt manus och bara kommer på dessa fantastiska idéer alldeles själv, men givetvis bidrar inspiration från böcker du läser till alla idéer. Just därför försöker jag läsa samma typ av böcker som jag själv vill skriva just nu. För att lära mig mer om genren och få inputs om hur andra gjort. Bli inspirerad av andra, helt enkelt.
I mitt nuvarande manus är det lite knepigt, för det finns inte speciellt många böcker som är EXAKT som jag vill skriva. Dvs obehagligt och kusligt utan att det blir skräck. Jag ska exempelvis läsa Stephen Kings "Carrie", som jag tror kan bidra med mycket inspiration. På ett sätt. Det där lite skeva med huvudpersonen och hur hon förhåller sig till omgivningen vill jag åt, men samtidigt är den boken alldeles för läskig. Mitt manus är som sagt inte skräck. Det är en ungdomsbok, dessutom.
En annan författare jag tänkt läsa för att få inspiration är Ingelin Angerborn som skriver kusligt för barn och unga. "Tredje tecknet" har jag varit nyfiken på ett tag. Hennes målgrupp brukar vara 9-12 år, vilket är lite yngre än min målgrupp som jag tänker mig är 15+. Jag får med andra ord plocka ihop en egen mix från olika håll. En snygg korsning mellan King och Angerborn, ungefär. Det kan bli bra.
Avdelning: Skriv! Taggar: #skrivinspiration #manus
Anmäl textfel