Sandra Sandström
Nykläckta böcker del ett
Äntligen juni! Äntligen sommar! Äntligen sommarläsning! Här har jag listat böckerna som jag är mest nyfiken på från utgivningen april-maj men inte läst.
Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #blandat #politik #filosofi #hundar #religion #franskt #spanskt #Mellanöstern #tegelstenar
Kommentera
Emilia Bringlöv
Favorit i repris!!
Enkäter! Åh vad jag diggar enkäter! Tog återigen Viktoria’s fredagsenkät, de är svåra att motstå!
1.Vilken bok läste du senast ut?
Eftersom jag har lite lästorka just nu så blir det samma svar som förra veckan. Hjälp mig någon!!!
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag ska hämta hem massor av böcker nu på söndag som står i ett förråd (ja jag har ett förråd för böcker, helt vansinnigt) och är lite sugen på Orhan Pamuk’s snö. Det blir spännande!
3. När blir en bok för lång?
Böcker som är tjocka har jag ingenting emot, men kombinationen tjock tegelsten med inpressat text i alldeles för små bokstäver från topp till tå får mig att lägga ner boken igen direkt. Det går bara inte.
4. Vilken genre har du mest av i din bokhylla och vilken finns där inte alls?
Oj. Inga science fiktion, väldigt få deckare, men väldigt mycket klassiker. Lite för många klassiker.
Självreflektion efter att ha läst och svarat på denna enkät blir: snälla ge mig lite läsinspiration någon!! Tips på böcker att sluka?! ..Någon?!
Taggar: #lästorka #enkäter #fredag #tegelstenar #klassiker #fredagsenkäten
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Henrik Elstad
Sommar = tegelstenar
Så här sista dagen i maj känns det verkligen att sommarens ledighet närmar sig med stormsteg! Sommarläsning är för mig ofta lika med tegelstensläsning. Äntligen har man tid att sträckläsa hundratals sidor i taget!
Bland bokbloggarna har det cirkulerat en tegelstensutmaning. Den går ut på att ur sin bokhylla visa upp de fem maffigaste böckerna man har läst, samt två som fortfarande är olästa. På bilden ser ni mina bidrag.
Att Stephen King dominerar en sådan här redovisning är väl ingen skräll... De tre tjockaste böckerna kommer från honom; "Pestens tid - den oavkortade versionen", "Under the Dome och "Det". Samtliga landar på en bit över tusen sidor.
De två andra böckerna som kvalificerade sig rör sig också inom gotiskt skräcklitteratur och har ett omfång på knappt under tusen sidor. Det är Ann Radcliffes klassiker "Udolphos mysterier" och Dan Simmons "Drood".
Alla fem är väl värda den tid som krävs för att ta sig igenom dem och ett par är bland mina absoluta favoriter.
De två som ännu inte är påbörjade är Ian Kershaws biografi om Hitler och Bill Clintons självbiografi "Mitt liv". Av dessa två är det nog "Hitler" som ligger bäst till för att få vara med i sommarens läshög. Annars ser jag fram emot några andra feta böcker, till exempel "NOS4A2" av Joe Hill, "Wolf Hall" av Hilary Mantel och första delen i "Game of Thrones".
Avdelning: Skräck Taggar: #sommar #tegelstenar
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Sebastian Lönnlöv
Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay (Kristina Hultman)
Kristina Hultmans debut Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay var en helt oemotståndlig bok. När jag fick den i handen var min första tanke: Wow! 600 sidor! Vem skriver 600-sidiga romaner idag? Inte många är så modiga.
Bokens baksidestext presenterar handlingen: en kvinna, Clara, bildar familj med en man men inser - två barn och en skilsmässa senare - att hon är intresserad av kvinnor. Boken återberättar några relationer, men detta material är inte nog för alla sidorna. Och det är väl ungefär där problemen börjar.
Denna halvroman är i lika hög grad en evighetsessä om allt möjligt. Det som skulle ha kunnat bli skönlitteratur om liv och relationer vill också vara en undersökning av samtiden. Det hade i och för sig kunnat vara riktigt intressant. En del av det Hultman undersöker har definitivt potential - den klaustrofobiska hbt-världen, könsroller och dold homofobi.
Mer än en gång kommer jag att tänka på historien om skräddaren. Ni vet. "Det bidde ingen vante..." Detta bidde ingen roman men inte heller mycket till undersökning. Det bidde 600 sidor som alltför sällan innehåller något av intresse.
Hultman själv sätter fingret på detta när hon låter sin huvudperson säga till sig själv: "Nej! Du kan inte skriva om allt. Vänd bort blicken. Försök fokusera på det som är viktigt." Men huvudpersonen Clara besvarar lika snabbt frågan med "Men vad fan är viktigt då?". En fråga som Clara/Kristina Hultman inte verkar ha hittat svaret på. Så här kan det låta:
"Jag lägger in tvätt i maskinen. Först i den ena till vänster, och sen i den andra till höger. Sen trycker jag på knappen som det står fyrtio grader på, först på den ena till vänster och sen på den andra till höger. Fast där, på den högra, trycker man inte på knappen. Man snurrar på ett vred först och sen trycker man."
Efter 600 sidor där sådana detaljer tar minst lika stor plats som själva berättelsen är jag ganska matt och kan konstatera att detta är en bok jag antagligen aldrig skulle ha läst ut ifall det inte rörde sig om ett recensionsexemplar. Det är visserligen en lättläst bok, men ack så seg och utan driv. Hade Kristina Hultman jobbat på boken i ungefär ett år till hade den kunnat bli något helt annat. Bra, till exempel. Nu är jag mest fascinerad över att den överhuvudtaget givits ut.
Betyg: 4/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #sågningar #kärlek mellan kvinnor #tegelstenar #självbiografier
Kommentera
Henrik Elstad
Another brick on the wall
Det är stora, tunga böcker som gäller just nu. Blonde landar på drygt 800 sidor och sedan läser jag 1001 böcker du måste läsa innan du dör som jag i och för sig inte sträckläser men som omfattar nästan 1000 sidor. Jag gillar tegelstenar när man hittar en bok som verkligen tar tag och man inte vill att den ska ta slut. Några av mina personliga favoriter har varit riktigt långa berättelser. I tonåren var det Isfolket, som i och för sig är 47 böcker om ca. 250 sidor men som jag läste i en följd på några månader, och böckerna om Ayla. Sedan upptäckte jag King och fortfarande är Det och Pestens tid med vardera ca 1200 sidor bland det bästa jag läst.
En förutsättning för att kunna sjunka in ordentligt i en riktigt maffig roman är tid. Därför var det kanske inte bästa timingen att börja med sådana långkörare samtidigt som arbetet drog igång. Annars verkar Blonde kunna vara en sådan härlig läsning som räcker länge. Efter nästan 200 sidor är jag imponerad av Joyce Carol Oates skildring av Norma Jeans barndom och tonår. Det kommer bli bra detta!
Finns det mått på tegelstenar? Hur lång ska en lång bok vara? Det beror väl på hur man känner för längden på böcker. En bok som är mer än 600 sidor känns ju lite längre än genomsnittet, men riktiga tegelstenar kan gärna passera 800 sidor för att bli riktigt tunga!
Taggar: #tegelstenar
Kommentera
Anmäl textfel
