Constance Reid gifter sig 1927 med sir Clifford Chatterley, som ett halvår senare kommer hem från kriget som invalid. Han är förlamad och för alltid bunden vid rullstolen. Den andliga gemenskapen är inte tillräcklig för Connie och hon börjar intressera sig för Oliver, Cliffords skogvaktare och blir hans älskarinna. Lady Chatterleys älskare kom ut 1928 men var förbjuden i mer än 30 år p g a sin frispråkighet och enligt den tidens alltför intima kärleksskildringar.

Lady Chatterleys älskare handlar om en kvinna från den intellektuella borgarklassen som uppfostrats till att bejaka sig själv. Hon gifter sig med en aristokrat som strax efter smekmånaden blir invalidiserad. Så nu är hon Lady Chatterley - ung, rik och adlig - men hon saknar gnistan, passionen och åtrån i sitt äktenskap. När godsets unge skogsvaktare gör entré i hennes liv, dras hon snart in i ett förhållande som ger henne mer fysisk tillfredsställelse än hon någonsin hade kunnat drömma om.
Lady Chatterleys behov av ett liv fyllt av känslor och sensualism står i bjärt kontrast till hennes makes behov av beundran, respekt och ansvar. Några av de röda trådarna i romanen är att längtan efter kroppsligt samspel och behovet av självständighet och ekonomiskt oberoende styr alla människor och att samhällets regler förkväver allas våra behov.

På grund av de explicita erotiska skildringarna över klassgränser, det råa språket och den nära skildringen av en kvinnas sexualitet var romanen förbjuden i flera länder och publicerades privat första gången i Florens 1928. Under många årtionden fick den bara publiceras i censurerat skick. I Storbritannien utkom den första gången 1960 sedan den samma år friats av en domstol efter en lagändring. I Sverige utkom den första gången 1941 i Ingmar Forsströms översättning.

Lady Chatterleys älskare handlar om en kvinna från den intellektuella borgarklassen som uppfostrats till att bejaka sig själv. Hon gifter sig med en aristokrat som strax efter smekmånaden blir invalidiserad. Så nu är hon Lady Chatterley - ung, rik och adlig - men hon saknar gnistan, passionen och åtrån i sitt äktenskap. När godsets unge skogsvaktare gör entré i hennes liv, dras hon snart in i ett förhållande som ger henne mer fysisk tillfredsställelse än hon någonsin hade kunnat drömma om. 

Lady Chatterleys behov av ett liv fyllt av känslor och sensualism står i bjärt kontrast till hennes makes behov av beundran, respekt och ansvar. Några av de röda trådarna i romanen är att längtan efter kroppsligt samspel och behovet av självständighet och ekonomiskt oberoende styr alla människor och att samhällets regler förkväver allas våra behov.

På grund av de explicita erotiska skildringarna över klassgränser, det råa språket och den nära skildringen av en kvinnas sexualitet var romanen förbjuden i flera länder och publicerades privat första gången i Florens 1928. Under många årtionden fick den bara publiceras i censurerat skick. I Storbritannien utkom den första gången 1960 sedan den samma år friats av en domstol efter en lagändring. I Sverige utkom den första gången 1941 i Ingmar Forsströms översättning.