Det är vinter och mera blues än kramgoa låtar i bruksorten, där tillvaron för Gunnar lämnar en hel del att önska. Han framhärdar i frukt- och grönsaksdisken på U-livs samtidigt som han söker en förändring i sitt liv, en ny riktning. Det enda som hägrar på hemmaplan är fredagskvällarna på hotellet, danskvällar som mera bjuder på fylla än på kärlek. Och vid köksbordet hos grannen Styrén med sin hemmagjorda Kvantrå blir inga problem lösta.

Det är kort sagt en jävla vinter för Gunnar, 21 år och fast i Finspång.

Efter tre uppmärksammade och prisade novellsamlingar återvänder Hans Gunnarsson här i sin första roman till uppväxtorten Finspång. Det har blivit en både dråplig och ömsint berättelse om en ung man som söker sitt liv och om hans uppbrott om vägen ut.

"/.../ En jävla vinter är en jävla bra beskrivning av 80-talets Finspångselände som lika gärna kunde vara nåt annat jävla bruksorts-elände i vilken jävla tid som helst." Arbetarbladet

"Detaljerna är svidande exakta och varje ord är äkta... Hans Gunnarsson visar ännu en gång att han är en av de intressantaste författarna i sin generation." Helsingborgs Dagblad

"Situationer mitt emellan katastrof och leende. Hans Gunnarsson har antagit utmaningen att gestalta det omöjliga..." Dagens Nyheter

"... Gunnarsson låter oss trots allt bli kvar i den goda förhoppningen att livet efter att botten är nådd kanske studsar en liten bit uppåt. Och hans text har åtminstone fått mitt humör att göra det."

Hufvudstadsbladet

Att bli kvar här. Det skrämde mig lika mycket som tanken på att flytta. Ändå visste jag att jag måste härifrån."
   Arbetet som frukt- och grönsaksansvarig på U-livs lämnar en hel del att önska. Danskvällarna på hotellet bjuder mer på fylla än på kärlek. Och den faderlige Styréns hemgjorda Kvantrå löser inga problem. Det är kort sagt en jävla vinter för Gunnar, 21 år och fast i Finspång.
   Men en sen kväll i tvättstugan uppenbarar sig Elisabeth med sin intensiva och utforskande blick, och i skyltfönstret till Runes Cykel & Sport drar en rostbrun skrivmaskin av märket OLympia till sig hans blickar. Allt kanske inte är så omöjligt som det verkar.




Hans Gunnarsson har gjort sig ett namn som novellist. Hans första roman är en dråplig och ömsint berättelse om en ung man som söker sitt liv och om hans uppbrott - om vägen ut.

Vad är det för fel på Finspång? Ingenting annat än att de alla i gänget längtar därifrån. En ort utan ordentligt centrum och med Pizzeria Italia, Pizzeria Dubrovnic och Hotell De Geer som enda nöjesliv, vad ger man för det?
Gunnar är en i gänget av tjugoåriga grabbar som hållit ihop sen länge. Det är vintern 1986 och i veckorna sliter han med jobbet som frukt- och grönsaksansvarig på U-livs för usel lön. Han är den som starkast längtar efter att förändra livet och han funderar mer och mer på att söka till någon utbildning trots taskiga betyg och noll självförtroende. Fritidspedagog eller kulturvetare, kanske. Han har också vaga drömmar om att börja skriva. Men tanken på att flytta skrämmer lika mycket som tanken på att bli kvar i Finspång.
Det enda som hägrar på hemmaplan är fredagsdiscot på hotellet och de ständigt nya förhoppningarna om att finna den stora kärleken, att skapa ett eget liv. Men danskvällarna bjuder mera på fylla än på kärlek, och så sitter gänget där igen i bakruset på söndagseftermiddagen och ältar samma saker: vad var det för fel på dem egentligen och vad såg den och den tjejen hos andra killar? Och varför gör vi ingenting för att ändra våra trista liv? Det är kort sagt en jävla vinter för Gunnar, 21 år, och fast i Finspång.
Men en sen kväll i tvättstugan uppenbarar sig Elisabeth med sin intensiva och utforskande blick, och i skylten till Runes Cykel & Sport drar en rostbrun skrivmaskin av märket Olympia till sig hans blickar. Allt kanske inte är så omöjligt som det verkar.
Hans Gunnarsson har gjort sig ett namn som novellist. Hans första roman är en dråplig och ömsint berättelse om en ung man som söker sitt liv och om hans uppbrott – om vägen ut.