LitteraturMagazinets recension av Vad ska vi göra med varandra, Jenny Wrangborg

Wrangborgs dikter fångar storstadsmänniskans väsen

Även i sina mest drömska stunder är Wrangborg förankrad i verkligheten"

Jenny Wrangborg är en av landets mest framgångsrika poeter. Hon uppträder på politiska möten, poetry slams och poesiscener över hela Sverige, men också utomlands. Hennes debutbok Kallskänken sålde hela 5000 ex. Vad ska vi göra med varandra är en kampdikt som vill förändra världen men den är lika mycket en kärleksdikt om människor som förändrar varandra.

Jenny Wrangborg är en av landets mest framgångsrika poeter. Få poeter har på samma sätt mött sin publik live hon uppträder på politiska möten, poetry slams och poesiscener över hela Sverige, men också utomlands. Det är ingen överdrift att säga att hon är en av våra mest lästa poeter, med nästan 5000 sålda ex av sin debutbok Kallskänken.

Om Kallskänken var en rak och upprorisk uppgörelse med ett Sverige på väg in i en social nedmontering och klasskiktning, så är hennes nya Vad ska vi göra med varandra på en och samma gång både svartare och kärleksfullare.

Svart därför att Jenny Wrangborg i denna bok befinner sig mitt i förändringen som hon i Kallskänken bara anade, och för att hon nu ser hur den borgerliga politiken har förstört livsmöjligheter och skapat otrygghet för hennes vänner, arbetskamrater och för alla de som idag inte räknas de arbetslösa, bostadslösa, papperslösa.

Kärleksfull därför att mänskligheten ändå vägrar lägga sig ner och dö. Alla de som drabbats så hårt har ändå inte gett upp. Här finns kampen, förälskelsen, kärleken och ett slags hopp som ligger i att människor är just människor.

Vad ska vi göra med varandra är en kampdikt som vill förändra världen men den är lika mycket en kärleksdikt om människor som förändrar varandra.

vi vakade in morgnarna

i skrynkliga lakan

innan grannarna åkte till jobbet

och

bussarna sjöng en annan melodi

världen gjorde inbrott i

lägenheten

verkligheten där utanför

landade på vår hallmatta

blodet från gränderna rann in

genom vårt brevinkast

"Wrangborg använder klichéer, men med sådan energi att de funkar identifikatoriskt: ett växande/jordskred i mig precis så känns det!" Aase Berg, DN

"Wrangborgs formuleringar är både knäckande självklara och svindlande vackra. Ibland fångar hon staden Stockholm perfekt, i så stämningsfulla bilder att jag ser dem framför mig som storslagna målningar." Therese Bohman, Expressen

"Jenny Wrangborg skriver rakt ut, som från en talarstol, men i ögonhöjd med sin mottagare." Ingrid Elam, Kristianstadsbladet

"Utan att Förlora i politisk sprängkraft har Wrangborg här tonat ned pamfletternas språk, sökt fler nyanser av svart samtidigt som hon behållit sin främsta styrka: klarspråket." Malin Lindroth, GP

"Vad skall vi göra med varandra är kärleken på ett sätt den sista motståndszonen, platsen där vi inte kan förvandlas till objekt som går att äga och förvalta. Det som däremot sker är att kärlekens villkor naturligtvis underkastas en verklighet som styrs av andra beräkningar, andra slutsatser. Det är en imponerande bedrift att kunna balansera det politiska och det privata på det sätt som Wrangborg lyckas med och det med en lyrisk skärpa som faktiskt är vassare och klarare än mycket annat som skrivs idag." Kristian Lundberg, Norrköpings Tidningar

"Jenny Wrangborgs vardagliga språk ger omedelbar resonans i läsarkroppen. Dikterna är särskilt väl anpassade till uppläsningar och jag kan till och med höra mig själv läsa dem högt då och då." Kristian Borg, Fria Tidningen

"Språket är fantastiskt. Så många träffande bilder - jag stryker under meningar på varje sida, gör utropstecken och tänker att jag vill tatuera in halva boken." Mia Hjort, Kommunalarbetaren

"Det är dikt för vår håglösa och stressade tid, där solidariteten och hoppet har förklarats otidsenliga, ett slags opassande och immateriellt kulturarv." Jan-Olov Nyström, Helahälsingland.se

"En död mekanik mal sönder de levandes tillvaro. Jenny Wrangborg ser den. Hon fångar den genom att skildra de klaustrofobiska och förlamande känslor som vanmakt och vilsenhet föder. Som om vi alla enbart var villebråd i andras jakt efter en konstlad lycka." Crister Enander, Gefle Dagblad