När Karen Armstrong var sjutton år tog hon det avgörande steget att gå i kloster. Hennes övertygelse var stark och hennes längtan efter Gud stor, och inte ens föräldrarnas tveksamhet kunde hindra henne.
Tiden i klostret – först som postulant, sedan som novis och slutligen som nunna – präglades av fasta regler och hård disciplin. Bland det svåraste var att jagkänslan skulle skalas av och brytas ner. Och att inte få använda sin begåvning och sitt rika intellekt blev till slut outhärdligt.
Genom den trånga porten, som nu kommer i nyutgåva, ger en unik inblick i livet innanför klostrets murar, men det är framför allt en inträngande skildring av en ung flickas strid att hitta sig själv och sin plats i tillvaron. Det är en livfull och engagerande berättelse ur verkligheten, lika spännande som en roman.
Hösten 2005 utkommer också Karen Armstrongs självbiografi Spiraltrappan. Min väg ut ur mörkret. Där skriver hon öppenhjärtigt och klarsynt om den svåra tiden av anpassning efter klosterlivet.