Årets roman enligt tidningen Vi Läser!

Fem av fem i Gomorron Sverige.

»En stor roman.« Kulturnytt P1

Berättelsen om den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet och den svarta kvinnan Agaat gestaltar den såriga sydafrikanska samtidshistorien som ingen annan roman gjort tidigare. Agaat tas som femåring, vanskött och handikappad, upp i familjen de Wet som ett slags fosterdotter, blir sen den ende sonens barnflicka och förtrogna medan relationen till Milla blir alltmer komplicerad.

Romanens nu är 1996, apartheidsystemet har just fallit men det nya landet har knappt fötts. Milla är förlamad i als och är helt utlämnad till Agaat, som sköter om henne med en ilsken omsorg som får varje naiv föreställning om enkel försoning mellan människor och raser att skingras. Genom Millas gamla dagböcker växer bilden av deras relation i rasåtskillnadens skugga fram.

»Behöver man övertyga någon om vad litteraturen och endast litteraturen förmår räcker det att peka på de första kapitlen i Agaat. Det finns inga filmer, inga teveserier och inga konstinstallationer som kan förmå oss att bebo någon annans kroppsligt förankrade medvetande på detta inträngande vis. Det är en märkvärdig trollkonst, ett bejakande av romanens och språkets möjligheter.« Dagens Nyheter

»Böcker som Agaat är skälet till att människor läser romaner och att författare skriver dem.« New York Times

Sydafrika, 1996: apartheidsystemet har fallit. Den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet ligger förlamad och är helt utlämnad till Agaat, som ägnar henne en noggrann men islsken omsorg. Agaat är svart och har levt med de Wets i hela sitt liv. Hon räddades undan ett fasansfullt öde när hon som femåring, vanskött och med ett lätt handikapp, togs in i familjen och nästan blev som en dotter. När den ende sonen föds blir hon hans barnflicka och förtrogna, medan relationen till Milla blir alltmer komplicerad. Förhållandet mellan de båda kvinnorna, präglat av makt och vanmakt, står i centrum för Millas dagböcker. Och i dem finns nyckeln till den oerhörda laddning som råder mellan de två kvinnorna.

En fantastisk läsupplevelse

Sydafrika, 1996: apartheidsystemet har fallit. Den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet ligger förlamad och kan bara kommunicera genom blinkningar. Hon är helt utlämnad till Agaat, som ägnar henne en noggrann men ilsken omsorg. Agaat är svart och har levt med familjen de Wet i hela sitt liv. Hon räddades undan ett fasansfullt öde när hon som femåring, vanskött och med ett lätt handikapp, togs in i familjen och nästan blev som en dotter. När den ende sonen föds blir hon hans barnflicka och förtrogna, medan relationen till Milla blir alltmer komplicerad. Förhållandet mellan de båda kvinnorna, präglat av makt och vanmakt, står i centrum för Millas dagböcker. Och i dem finns nyckeln till den oerhörda laddning som råder mellan de två kvinnorna.

Berättelsen om den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet och den svarta kvinnan Agaat gestaltar den såriga sydafrikanska samtidshistorien som ingen annan roman gjort tidigare. Den har fått ett enastående mottagande i alla länder där den kommit ut. "Böcker som Agaat", skrev New York Times, "är skälet till att människor läser romaner och att författare skriver dem."

"Agaat är en traditionellt psykologisk men också djupt politisk roman, episk och expansiv, och som sådan skakande, glimrande." Aftonbladet

"Det är en i alla stycken lysande berättarkonst, växlande mellan närgången naturalism och jordnära naturlyrik, mellan galghumor i dödens närhet och retorisk precision i de rasande äktenskapsuppgörelserna." Expressen

"Sydafrikanska Marlene van Niekerks Agaat är en allegorisk, poetisk och grymt realistisk berättelse om apartheid och om hur detta omänskliga system ristades in i själen hos de människor som levde under det ... Agaat är också en språkligt mycket vacker bok. Prosan är lyrisk, intensiv, sjungande, fylld av känsligt fångade detaljer, sinnesintryck och stämningslägen. Den kan sjuda stillsamt för att plötsligt explodera, den kan smeka, dundra och nynna. En stor eloge till översättaren Niclas Hval som med ustökt känsla och skicklighet överfört denna storartade roman till svenska." Svenska Dagbladet

"... en magnifik roman ..." Borås Tidning

"Författarens sätta att förena psykologisk trovärdighet med symboliska tolkningsmöjligheter och moraliska dilemman är minst sagt imponerande ... Agaat är en roman som fortsätter växa också efter sista sidan." Helsingborgs Dagblad

"Som litteratur är Agaat en glänsande ädelsten." Värmlands Folkblad