Slutreplik - Nina Ruthström
"Tänk till lite extra när ni vänder er till barn"
Författarna till "Håkan Bråkan och den stora fasan" menar att vi inte utifrån boken kan utläsa något av vad de själva tycker om kvinnor, män och könsroller. Men min huvudpoäng är inte att diskutera dem som privatpersoner, min poäng är en helt annan. Jag kritiserar Anders Jacobsson och Sören Olsson i sina roller som barnboksförfattare och vilka budskap deras böcker förmedlar till barnen. De har valt att skriva en bok om en bråkig kille som är elak och fördomsfull mot tjejer utan att han möts av tillrättavisningar från vuxenvärlden, eller att det på annat sätt framgår att dessa attityder är i grunden fel.
Jag tycker att författare och förlag som riktar sig till unga formbara barn vilka håller på att hitta sin roll och personlighet, har ett extra stort ansvar. De bör tänka till en extra gång.
Vi lever i en demokrati med åsiktsfrihet och yttrandefrihet, tack och lov. Jag vill inte anordna några bokbål. Har en författare lust att skriva tramsiga böcker med budskapet att tjejer är äckliga och inte går att leka med så förbjuder ingen detta. På samma sätt får jag yttra mina åsikter om saken. Det förvånar mig dock att Egmont, bland alla tusentals outgivna manuskript, låter trycka den här förlegade smörjan.
Läsambassadören Johan Unenge menar i sin replik att spännande olikheter krävs, annars inget drama och inga läsare. Men jag tycker att det är fel att bygga konflikten på att tjejer är äckliga och pojkar är bråkiga. Den världsbilden är påträngande i verkligheten och medför att många människor far illa. Behandlas denna fråga i barnlitteratur bör författaren och förlagen ha lika hög medvetenhet om problematiken som när de tar upp andra svåra frågor som exempelvis rasism. Det borde vara självklart att man är varsam med hur dessa fördomar förmedlas.
Tänk om boken istället handlat om svarta och vita. Om Håkan sagt:
- Egentligen är det strängt förbjudet för svarta att komma in här.
- Jaha, säger Hilda, då får jag väl gå till ICA och köpa mig lite vitfärg då.*
Originalcitatet:
- Egentligen är det strängt förbjudet för tjejer att komma in här
- Jaha, säger Hilda. Ja då får jag väl gå till ICA och köpa mig en snopp då.
Hade det varit ok enligt Läsambassadören? Det hade ju sannerligen funnits en konflikt.
Avslutningsvis vill jag svara på frågan som författarna ställer om vi vuxna tagit skada av litteratur vi läst som barn. Svar ja. Jag är övertygad om att böcker, filmer, serier osv har stor inverkan när vi skapar oss vår världsbild. I den här boken att det är ok för pojkar att bete sig illa, föraktfult och elakt mot flickor och vi lever i ett samhälle där kvinnor inte räknas i samma utsträckning som män.
Jag vill ställa en motfråga, hur vet vi att barnlitteraturen inte påverkar? Är det värt att ta den risken?
Har man som Anders och Sören demonstrativt formulerat sig, ett behov av att trotsa ”gängse kulturklimat” och ge ”politiskt korrekta” debattörer fingret bör man välja ett annat forum än barnböcker. I flera kommentarer har det dragits paralleller till Astrid Lindgren och hennes fantastiska böcker. Hon trotsade också det gängsle kulturklimatet, men skillnaden är enrom. Hon gjorde det med en kärlek och respekt för barnen, hon värnade om deras individualitet, såg dem som kompetenta varelser med samma värde som vuxna. Senare förbjöds barnaga, Astrid var före sin tid. Problemet nu är att Anders, Sören och Egmont förlag ligger efter utvecklingen. De bidrar till att upprätthålla socialt konstruerade könsskillnader, och deras trots blir då bara unket och förlegat.
Anmäl textfel
Läs mer ...
