Nyutgåvor av Gripe-klassiker
Förlaget Modernista har inlett sin nyutgivning av Marie Gripe-böcker med ”Pappa Pellerins dotter” från 1963 och ”Glasblåsarns barn” från 1964. Båda böckerna har filmatiserats.
Jag är inte den som i första hand faller för ett snyggt omslag eller fin layout, men i det här fallet kan jag inte låta bli att nämna något om själva utförandet. Det är alltså två kapitelböcker i samma visuella stuk och typsnitt, riktiga samlarexemplar. De fina omslagen och illustrationerna i böckerna är gjorda av Maria Gripes make Harald. På ytan är det alltså två väldigt lika böcker, men de rymmer helt skilda historier.
En rätt häftig berättelse
”Pappa Pellerins dotter” handlar om Loella (av elaka tungor även kallad Lopp-Loella), en väldigt envis, kompetent och ansvarstagande elvaåring vars mamma stuckit till sjöss. Hon bor i en liten stuga djupt inne i en glesbefolkad skog och tar hand om sina små tvillingbröder med lite hjälp av den snälla tant Alina. Pappa Pellerin är en hennes fågelskrämma, eller mänskoskrämma, som Loella klätt med gamla paltor som en gång tillhört hennes pappa. Hon går inte i skolan och hon lever är inget vidare lätt liv, men det är ett fritt liv. Tills Loellas mamma plötsligt vill ha in henne på ett barnhem i stan.
Det är en väldigt jordnära berättelse som handlar om det mesta som är viktigt för den som är runt elva år gammal. Mobbning och utanförskap, föräldrar och syskon, vänskap och grupptryck och obetänksamma lögner som bara växer. Mest av allt handlar den kanske om miljöombytet från det hårda men fria livet i skogen till det bekväma men reglerade livet i staden, i skolan och på barnhemmet. Från att i alla fall ha haft ett eget rum på barnhemmet står utan förvarning en dag plötsligt en till säng där. En ny flicka har flyttat in.
Det är en rätt häftig berättelse och det är roligt, om än lite förvånande, att Modernista valt att ge ut denna bok på nytt. Att boken är skriven på 60-talet framgår av tydliga tidsmarkörer (frisyrer, schlagers och tjuvrökning på rummet) och även om den överlag är lättläst så är den på vissa ställen dialektalt skriven på ett inte helt enkelt sätt. Ändå tror jag att boken kan komma att uppskattas av en ny generation barn. Betyg: 3/5
En tidlös saga för alla åldrar
”Glasblåsarns barn” är ett inget mindre än ett mästerverk. En allvetande berättare skildrar historien om glasblåsaren Albert som tänker mer på glas än på sin hustru Sofia, Sofia som råkar säga att deras barn mest är till besvär, deras barn Klas och Klara som försvinner från marknaden en dag, den märkliga Flaxa Mildväder på galgberget som har en enögd korp, korpen Kloke som tappat visheten, härskaren Härskaren som styr över Önskestaden på andra sidan Glömminneån och bara vill uppfylla andras önskningar, och hans olyckliga fru Härskarinnan som inte har en enda önskning kvar.
Det är allt annat än jordnära realism. Det är en helgjuten saga som utspelar sig bortom tid och rum, och på flera parallella plan. (Det enda som jag skam till sägandes hajade till på var att ”zigenarna” bytts ut mot ”romerna”, vilket direkt återförde mig till verkligheten.)
Med för alla åldrar menar jag inte att det är något för alla barn. Tvärtom. Även om bokens huvudpersoner är väldigt unga så krävs det mognad för att läsa den. Dels är det en kuslig historia om kidnappning, försvunna spegelbilder, en hänsynslös barnsköterska etc. men den till synes avskalade och precisa sagoberättelsen är full av metaforer för mänskliga tillkortakommanden och sinnestillstånd – från avund till förtvivlan – och det blir inte sämre av att säcken knyts ihop i slutet. De som gillar exempelvis ”Momo eller kampen om tiden” av Michael Ende och ”Coraline” av Neil Gaiman kommer inte att bli besvikna av den här. Själv tycker jag att den brädar dem båda. Betyg: 5/5
Avdelning: Barn Taggar: #recension #realism #fantastik
Äntligen!
Ja, äntligen går nobelpriset i litteratur till en författare som jag läst inte bara en bok av, utan två (medan den tredje - pocketutgåvan av "Begravd jätte" - beklagligt nog ligger i en än så länge oläst trave). "Never let me go" tillhör inte något av mina allra färskaste läsminnen men jag vet att jag tyckte väldigt bra om miljön och den gåtfulla och vagt olycksbådande stämningen. "Återstoden av dagen" upplevde jag som mer jobbigt tragisk. Båda böckerna har filmatiserats, så det är ingen okänd pristagare i år (heller). Men ett roligt och bra val av akademin. Välkommen till Stockholm, Kazuo Ishiguro!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Nobelpriset
Deckare på djupt vatten
Danska journalisten Lone Theils debuterar med en spänningsroman inspirerad av verkliga händelser. ”Flickorna på Englandsbåten” är den första i en serie om journalisten Nora Sand.
”Flickorna på Englandsbåten” är som gjord för att bli både filmatiserad och internationellt gångbar och är i vissa bemärkelser inte helt olik teveserien Bron. Den danska journalisten Nora Sand är bosatt i London där hon skriver för tidningen Globalt som fokuserar på internationella händelser och konflikter. I en effektiv inledningsscen befinner sig hon och en australiensisk fotograf i en intervjusituation där hon frågar ut en lärare som deltog i folkmordet i Rwanda.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #debut #försvinnande
Gudomligt snyggt
Tre år efter uppslagsverket ”Nordiska väsen” kommer äntligen Johan Egenkrans egen tolkning av Eddasagorna.
I ord och bild, på tjockt papper och med luftig text, återger Johan Egerkrans den nordiska mytologin från skapelsen till Ragnarök. Gudarna och gudinnorna presenteras i tur och ordning tillsammans med myter som de figurerar i och illustrationerna är av ett sådant slag att jag gärna hade tapetserat väggarna med dem.
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #mytologi #illustrerat
Nykläckta böcker del tre
På gott och ont är hösten i annalkande och sist ut i årets sommarläsning är följande intressanta titlar:
”Albions dotter” – Ilka Tampke
Bara för att det är så tilltalande med forntida England, kelter, romare och magi!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #blandat #deckare #kärlek #thriller #feelgood #andra världskriget #nytryck #mystik #idéer
Nykläckta böcker del två
Jag badar i havet, plockar smultron och fästingar och kliar sönder myggbett. Med andra ord har juni blivit juli och sommarläsningen fortsätter. Här kommer listan på böckerna från förra månadens utgivning som jag är mest nyfiken på.
Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #ung #blandat #kärlek #Mellanöstern #teater #thriller #hbtq #politik #pseudonym #debut #fantasy #feelgod #nytryck #mat
Levande mörker och ljus magi
Irländske Dave Rudden debuterar med en actionfylld urban fantasybok. ”Det lånade mörkrets riddare” är den spännande första delen av en trilogi.
Denizen Hardwick är en föräldralös bokmal som tillsammans med bästisen Simon växer upp på ett dystert men anständigt barnhem på den irländska västkusten. I samband med hans trettonde födelsedag dyker en dittills okänd faster upp och innan han vet ordet av har han kastats in i ett uråldrigt krig mot monster från andra världar som försöker ta över jorden.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #debut #magi
Vem i hela världen kan man lita på?
Samtidsanalytikern Per Grankvist imponerar på Litteraturmagazinets recensent när han reder ut vad som är sant om lögner i sin nya bok ”Lögnarna”.
Med en smittande nyfikenhet på lögner – vad ordet egentligen innebär, varför människor ljuger, vad vi ljuger om och varför vi låter oss luras – har Grankvist både dissekerat och tänjt på begreppet.
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #lögner #allmänbildning
Nykläckta böcker del ett
Äntligen juni! Äntligen sommar! Äntligen sommarläsning! Här har jag listat böckerna som jag är mest nyfiken på från utgivningen april-maj men inte läst.
Taggar: #nykläckta #nyfikenpå #sommar #blandat #politik #filosofi #hundar #religion #franskt #spanskt #Mellanöstern #tegelstenar
Storartat äventyr i den nordiska gudavärlden
Rick Riordan är en amerikansk författare, känd för sina humoristiska skildringar av grekisk, romersk och egyptisk mytologi. Med ”Krigarens svärd” tar han sig nu an den nordiska.
Den här boken är som en godispåse till alla som tröttnat på samtiden, fylld till brädden med det bästa från nordiska gudasagor, humor à la Douglas Adams och äventyr som har något mytologiskt över sig utan att vara plagiat.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #mytologi #humor
Personliga tragedier och gemensamma katastrofer
I sin nya bok ”Estonia” skildrar Björn Runeborg livet på andra sidan Östersjön och färjekatastrofen som ledde till att över 800 människor dog.
Det är den 27:e september 1994. Estland är en ung nation efter bara tre års självständighet och alla ester har inte vant sig vid friheten. I en lägenhet i Tallinn vaknar den svenske banktjänstemannen Petter Knutas – som för tillfället arbetar där – bredvid sin fru Karina.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #relationsdrama #Baltikum