Viktoria Thornberg

Jag vill se den IGEN!

Ja, när ni andra satt bänkade vid era datorer för att få veta att Lena Andersson fått Augustpriset så gick jag och Boktimmen på bio för att äntligen se den mycket efterlängtade filmatiseringen av Catching fire! Jag tyckte ju då att den här boken faktiskt var ännu mera spännande än den första i Hungerspels-trilogin så förväntningarna var höga. Och jag måste säga att de infriades! Jennifer Lawrence ÄGER ju verkligen bioduken! Även övriga roller tycker jag var bra rollbesatta. Philip Seymore Hoffman som den nya spelledaren, Plutarch Heavensbee, är riktigt bra. Även de övriga vinnarna som nu är med och deltar i det 75:e spelet tycker jag passar. Jenna Malone ser precis ut som jag föreställt mig Johanna Mason. Om något så tycker jag kanske att Sam Caflin som Finnik inte är riktigt så smörig som jag tänkt mig honom, men han tar sig när de väl kommer in i spelet.

Läs hela inlägget ...

Kommentera /Visa 2 kommentarer

Viktoria Thornberg

Ikväll smäller det äntligen!

Alltså varför måste alla roliga saker hända samtidigt för!? Ikväll ska jag äntligen se Catching fire på bio. Ni vet, filmatiseringen av den andra boken i Hungerspelen-trilogin? Fast egentligen vill jag ju läsa vidare i Nyckeln. Eller också. Och sedan började jag ju på Steglitsan av Tartt innan jag fastnade i Engelfors.. När ska jag hinna läsa i den egentligen? Och för att inte tala om alla JULBÖCKER! Alltså, dygnet har för få timmar! Hur ska man hinna med!?

Men ikväll blir det i alla fall bio! Som jag har sett fram emot den här filmen, även om det var länge sedan jag läste böckerna nu. Jennifer Lawrence gjorde ett superbra jobb i förra filmen så har höga förväntningar på Katniss och Peeta och allihop. Rapport kommer troligtvis på en blogg nära dig.:)

Kommentera /Visa 2 kommentarer

Sebastian Lönnlöv

Porträtt av en djävulskt skicklig serietecknare

Daniel Clowes är djävulsk - eller ska jag säga himmelsk? - på att teckna. Han vet precis var han har pennan, varje drag är perfekt. Han kan teckna extremt detaljerat - eller använda precis den minsta mängden linjer för att få fram en figur. Det är alltid snyggt, men alltid på ett nästan obehagligt sätt.

Läs hela inlägget ...

Kommentera

Sebastian Lönnlöv

Bok- presentation:	Lagunen
Författar- presentation:	Janet Frame

Janet Frame

Sedan jag såg tv-serien "An Angel at My Table" (läs recension) har jag varit väldigt nyfiken på Janet Frames författarskap. Jag har försökt läsa en samling med hennes noveller på engelska, men kanske var det språknivån - jag vet inte, allting gick bara förbi mig, ingenting fastnade. Jag har hennes självbiografiska trilogi hemma, men har aldrig verkligen velat läsa den. Jag har lånat hem böcker men sedan lämnat tillbaka dem olästa. Det har inte gått så bra med mig och Janet Frame.

Så såg jag hennes första bok, novellsamlingen "Lagunen", på mitt jobb. "Lagunen" var alltså den bok som, när den publicerades och vann ett pris, gjorde dels att Frame slapp en planerad lobotomi, dels att hon så småningom skrevs ut från mentalsjukhuset efter åtta år. Och jag började läsa. Gillade. Frågade mina kollegor om deras relation till Janet Frame. En kollega nämnde att fyra böcker av Frame just ska ges ut på Modernista. Och när jag kollade mejlen så hade jag fått ett erbjudande om att läsa dessa fyra böcker. Jag tackade ja direkt, så nu är det förhoppningsvis Dags för mig och Frame.

Har du läst Janet Frame? Vilka böcker? Och förstås: Vad tycker du?

Kommentera /Visa 1 kommentarer

Sebastian Lönnlöv

Bok- presentation:	Mannen som älskade Yngve
Författar- presentation:	Tore Renberg

Mannen som älskade Yngve - boken och filmen

Tore Renbergs Mannen som älskade Yngve gavs ut 2003 men utspelas 1990. 17-årige Jarle Klepp bor i en norsk småstad, sjunger i punkband och är ihop med Katrine. Deras förhållande funkar bra och Jarle har en bästa vän med samma politiska åsikter och tuffa attityd. Allt detta förändras när Yngve flyttar in och börjar i klassen. Blyge Yngve spelar tennis och lyssnar på synthpop. En tönt. Som Jarle blir upp över öronen kär i...

Bokens ledmotiv, de två meningar som upprepas gång på gång och bäst sammanfattar historien, lyder: ”Hur dåligt kan saker gå? Det kan gå ofattbart dåligt.” Om det fanns en genre som hette ”kärleksdystopier” är det vad jag skulle kalla Mannen som älskade Yngve. Jarle spårar nämligen ur och blir allt mer falsk både mot sig själv och mot omgivningen. Jarle sviker alla för Yngves skull - tills det är Yngves tur att krossas.

Det är inte muntert. Det handlar om alla pinsamheter som förälskade gör sig skyldiga till, men på ett plågsamt snarare än roligt sätt. Budskapen i boken är att kärleken kan få allt att gå åt helvete, men också att heterosexualitet inte är absolut - man kan bli kär i någon av samma kön men ändå vara heterosexuell.

Men det här inlägget skulle egentligen inte handla om boken, som jag läste för flera år sedan och inte jublade över, utan om filmen. Som är bra. Och faktiskt en smula uppmuntrad; slutet är något ändrat. Till det bättre. Filmen blir kul trots allt det tunga och norskan låter alldeles underbart. Yngve är alldeles briljant spelad och jag kan faktiskt inte se några brister alls. Rekommenderas!

Kommentera

Henrik Elstad

Bok- presentation:	Varsel
Författar- presentation:	Stephen King

King-filmatiseringar

Jag kände ett behov av att göra en egen lista när jag såg denna topp-50 av filmatiseringar av Stephen Kings böcker. Något som förvånade mig lite var att jag sett 35 av de 50 filmer som presenteras. De flesta som jag inte har sett är uppföljare av originalfilmen, vilket väl också kan vara tveksamt om det verkligen kan sägas vara King-relaterat... Jag nöjer mig med att göra en topp-10:

1. Nyckeln till frihet: Bästa filmen enligt databasen imdb.com och jag kan bara hålla med. En ganska anspråkslös novell som blev en storfilm med Robbins och Freeman!

2. Stand by me: Också en novell från Different seasons-kvartetten om ett gäng barn som går för att titta på ett lik.

3. Den gröna milen: Tom Hanks är fångvaktare för dödscellerna på den gröna milen och berättar om John Caffey som dömts till döden för att ha mördat två barn. En serieroman som är ett inlägg i dödsstraffdebatten, med religiös symbolik.

4. The Shining: Ska man bedöma filmen med Jack Nicholson utifrån hur den följer boken så hade den kommit längre ner på listan. Men som film är den ändå ruggigt spännande.

5. 1408: Mikael Håfströms filmatisering om författaren som bor i ett spökrum på ett hotell blev riktigt spännande.

6. Lida: Kathey Bates fick en Oscar för sin roll som Lida och det är hon som gör filmen till en succé.

7. Secret Windows: Det verkar vara ett lyckat drag att filmatisera Kings längre noveller. Johnny Depp spelar en man som får problem med sin verklighetsuppfattning.

8. Storm of the Century: Jag gillade denna miniserie som är gjord utifrån eget manus utan förlaga som bok. Ett samhälle blir insnöat och samtidigt hemsökt av Linoge.

9. The Mist: Det var en väldigt lång väntan innan Frank Darabonts film kom ut. Det var nog bra att man väntade in de tekniska möjligheterna att skildra varelserna som kommer ur dimman och attackerar människorna som blivit instängda i varhuset.

10. Dolores Claiborne: Återigen blev kombinationen King-Kathy Bates ett vinnande recept.

Kommentera

Henrik Elstad

Bok- presentation:	Sagan om ringen
Författar- presentation:	JRR Tolkien

Bästa filmatisering

För det mesta är ju svaret att "boken är alltid bättre än filmen", så när förhållandet blir tvärtom brukar dessa filmer stanna kvar i minnet. Exempel på detta är "Sagan om ringen" (som jag aldrig lyckats ta mig igenom i bokform, trots att det är svärfars favorit) "No Country for old men" (som var en besvikelse att läsa efter favoriten Vägen av samma författare - Cormac McCarthy, men en mycket bra film med Javier Bardem). Det finns några Stephen King-filmer som har blivit riktigt bra; "Lida", "Stand by me", "Nyckeln till frihet", men (ni har fattat nu va?) "boken är alltid..." Sedan får man väl hoppas att Twilight-filmerna är bättre än böckerna, för efter att nästan ha tagit mig igenom första boken måste jag säga; vilket dravel!

Kommentera