Lena Köster
Milda makor och makabra mylingar
Flickorna i mammas barnböcker är ofta busiga, vilda, innan de vallas in i den kvinnliga inhägnaden för att föda barn, sköta hushåll och vara milda makor till goda män.
Jag har en skatt: mammas barn-och flickböcker från 1920-talet. Då och då plockar jag fram en alltmer sönderfallande volym och gläds åt ”Trollsländan som backfish”, ”Cowboy Kitty” eller ”Pattys skoltid”.
Det som slår mig är småflickornas relativa frihet under barnaåren före puberteten. ”Hjältinnorna” är kompetenta busungar som kan klättra i träd, rida eller vad som nu råkar vara aktuellt i den ena eller andra boken.
De kommer hem med smutsfläckiga och sönderrivna kläder, får en tillsägelse, men sticker ut och leker med gänget/syskonen igen. Full fart.
Ibland får de sällskap av någon mindre fysiskt försigkommen kamrat, av modellen välklädd och stillsam tös, att reta sig på eller tycka synd om.
Men ödet är oundvikligt. Puberteten, som inte direkt omnämns, konfirmationen, den femtonde födelsedagen – vips är det dags för uppsatt hårt, långa kjolar och värdighet. Ibland får man följa den intressanta kampen för att förvandla en glatt smålortig yrhätta till en elegant behärskad ung skönhet, redo att möta kärleken.
För det är så det blir. Särskilt när en författare skrivit en hel serie med böcker, där första bokens busunge blir till sista bokens kloka moder. I bästa fall med glimten i ögat kvar och ett visst utrymme för egen kreativitet inom äktenskapets ramar.
En av de populära författarna var amerikanska Louisa M Alcott, mest känd för den självbiografiska ”Unga kvinnor”. Den läste mamma, den läste jag, liksom ”En präktig flicka” m fl. Böcker skrivna under 1800-talets andra hälft, förhoppningsvis lästa av unga personer än idag.
Det finns en friskhet här, som känns modern…på ett gammaldags sätt.
Bland mammas böcker finns också sagohäftet Jeanna Oterdahls ”Den bergtagnas dotter”. Det har jag inte öppnat på 30 år. Men när jag gör det, fastnar jag i det och läser flera berättelser på raken. Sedelärande förstås, men för den skull inte att förakta, utan värda begrundan, var och en av dem.
Hur ser dagens etik ut? Till skillnad mot - ? – gårdagens. Hur syns den i barn-och iungdomsböckerna? Finns nog avhandlingar om det.
Herman Hofbergs ”Folksägner med teckningar af svenska konstnärer” från 1882 läste mamma högt ur. Mig veterligen har jag inte själv läst en rad i den. Men det ska jag göra nu.
När det gäller flickböckerna ovan, är det snudd på övertydligt att Pippi Långstrump och dagens ännu starkare och friare flick-karaktärer inte hade kunnat finnas utan 1800-talets och förra sekelskiftets ostyriga jäntungar.
Inget nytt i det. Men det är roligt när man själv ser det!
Vad jag får ut av folksägnerna, vet jag inte ännu. Spöken och mylingar… Kanske hittar jag grunden till motiv i dagens fantasy?
Möjligen är den här texten att slå in vidöppna dörrar, men det kan ju vara ett första steg över tröskeln till sammanhang för mig eller någon annan. Så... häng me’!
Avdelning: Ungdom Taggar: #flickor #pubertet #smutsiga #äktenskap #1800-tal #nutid #Pippi #kvinnofålla #självbiografiska
Kommentera
Carolina Landin
Styggelsen
Men den här tyckte jag mycket om! Den känns mycket mer genomtänkt och här är ingenting som spretar. Jag förfasas och tycker synd om och läser vidare och vidare - inte för att se hur det slutar för det vet jag redan i mitten på boken, men för att se om jag får fler förklaringar och för att jag tycker om Maja.
Avdelning: Skräck Taggar: #Sverige #spöken #historia #nutid #klärvoajans #recension
Kommentera
Anmäl textfel
