”När Joachim Mahlke kort efter krigsutbrottet fyllde fjorton år kunde han varken simma eller cykla, han stack inte av på minsta sätt och uppvisade inte heller det där adamsäpplet, som senare lockade till sig katten.”

Joachim Mahlke och hans vänner har upptäckt vraket efter en sjunken polsk minsvepare utanför hemstaden Danzig. De simmar ut, dyker ned och bärgar skatter ur skeppets innandöme. Den djärvaste av dem är Mahlke, som hittar en vattenfri kabin i skrovet, där han gör sig ett tillflyktsrum inrett med en grammofon och bilder av general Pilsudski. Från att ha varit en tillbakadragen pojke blir han alltmer gängets ledare. Och hans adamsäpple har vuxit sig stort; det rör sig upp och ned som en råtta i halsen. Han använder många knep för att dölja det, men finner med tiden att det effektivaste skyddet är Hitlers järnkors.
Med sinne för såväl det mänskliga som det groteska skildrar Günter Grass hur de magiska pojklekarna möter krigets verklighet.

I sin andra roman, Katt och råtta (1961), återvände Günter Grass till sin födelsestad och befäste sin ledande ställning som inom den yngre tyska prosan.