En författare tipsar
En bok som ger Ester Roxberg gåshud
Ester Roxberg är "mitt i våndan" med sin nya bok. Under skrivprocessen har hon alltid en inspirationshög med böcker med liknande teman som hennes egen bok.
Viktigast i högen just nu är "Janne min vän" av Peter Pool – en bok som hon ständigt återvänder till.
– Det är språket. Jag får gåshud bara jag tänker på det.
– Vissa böcker kan verkligen fastna, säger Ester Roxberg.
"Janne min vän" av Peter Pool är en sådan bok. Den har varit speciell för henne ända sedan hon läste den för första gången för tio år sedan.
– Det är en jättevackert skriven berättelse som handlar om vad vi vet om varandra, vad som står oss närmast, säger hon.
I "Janne min vän" berättar jagpersonen om sin mystiske vän, Janne. Men egentligen är Janne inte så mystisk och boken får ett ganska tragiskt slut.
– Något som man kanske inte tänker på när man läser den är den egentligen handlar om en ung transperson – i alla fall enligt min tolkning. Men litteratur ska väl vara tolkning, säger Ester Roxbergs (vars senaste utgivna bok är den självbiografiska "Min pappa Ann-Christine" som handlar om känslorna när hennes pappa Åke bytte namn till Ann-Christine och började att leva som kvinna).
"Janne min vän" klassas som ungdomsbok men är egentligen mer en vuxenbok, tycker Ester Roxberg.
– Den rymmer mycket mörker.
Ester Roxberg berättar att hon fick jättemycket inspiration av “Janne min vän” när hon skrev sin debutbok, “Antiloper”.
– Men den har alltid varit med mig i mitt författarskap.
Nu ligger denna klassiska bok av Peter Pool överst i inspirationshögen – igen – eftersom den har samma tema som hennes egen kommande bok, vänskap som varit viktig men gått förlorad.
– Alla har väl någon vän som hänger kvar och som man tänker på och undrar: vad hände med den personen egenligen? säger Ester Roxberg.
I sin bok, som troligen kommer ut våren 2016, skriver hon om en vän som hon kände i tonåren och sen inte haft kontakt med på 15 år.
– Det är en blandning mellan facklitteratur och skönlitteratur, en vuxenroman insprierad av mitt eget liv. Men det är en fiktiv bok.
Vad är det som gör "Janne min vän" så speciell?
– Det är språket. Jag får gåshud bara jag tänker på det.
– Den kan komma till mig när som helst i min vardag, fortsätter Ester Roxberg och skickar ett utdrag ur "Janne min vän" som hon själv läser om och om igen.
Bums Men jag hinner se tvingar livvakten genom hålet mig helt om där dörren skulle varit och bort något ljust och undan där mörker skulle varit. och tillbaka För bakom finns ingen vägg, utmed raden av snutar kojan är nästan riven. som markerar den väg vi har gått Vad det ljusa är men lite uträtad anar jag bara och ner men mardrömmen och fram fyller ut, till snuten, lägger till, min snut, fogar ihop som ser att jag sett till en bild och vet att jag vet som jag aldrig att jag livet ut ska kunna befria mig från. ska se det om och om igen.
Anmäl textfel