Henrik Elstad

Bok- presentation:	Utrensning
Författar- presentation:	Sofi Oksanen

Bokgeografi - Finland

Det enda mål som jag har satt upp för min läsning under året är att kunna räkna in böcker från minst 25 olika länder. Hittills går det över förväntan och redan nu har det blivit böcker från 10 länder. Mest Europa i och för sig, men tanken är att det också ska bli en del från Sydamerika. Ett land om ännu inte är representerat är Finland och därför passar det bra att svara på Lindas bokgeografiska frågor denna vecka.

Läs hela inlägget ...

Kommentera /Visa 3 kommentarer

Sebastian Lönnlöv

Bok- presentation:	Lyssnerskan : noveller
Författar- presentation:	Tove Jansson
Utg.år:	1971

Tove Jansson – Lyssnerskan

Jag uppskattar verkligen Tove Janssons böcker och hennes noveller för vuxna utgör inget undantag. De historier av olika längd och innehåll som finns i samlingen Lyssnerskan är precis den sortens novellkonst som jag älskar att frossa i. Det blir aldrig för vackert eller för trevligt, det finns alltid ett obehag, krypningar i kroppen, något som stör. Ett motstånd som gör att jag måste läsa vidare. På många sätt påminner Tove Janssons noveller om de som skrivs av till exempel Cecilia Davidsson idag.

Ett genomgående tema är besatthet. En kvinna börjar bry sig för mycket om ekorren hon matar, en annan kvinna snudd på förföljer sin favoritförfattare, en man ser en underlig skulptur och inser att han måste äga den. I vissa av novellerna är allting vardagligt och realistiskt, i andra händer sådant som inte alls tillhör det vanliga. Ibland sägs saker rakt ut, men ofta kan de bara anas. Tove Janssons språkbehandling är alltid mitt i prick.

Novellerna äter sig in i mig, de är svåra att sluta tänka på. När jag slår igen boken har jag nästan svårt att ta plats i mitt liv igen och inse vad som är verkligt - så djupt har jag levt mig in i Tove Janssons världar.

Kommentera

Sebastian Lönnlöv

Emma Juslin - Frida och Frida

Frida och Frida är en läsvänlig bok. I centrum finns Selma och Irina, två systrar som har stått varandra nära under uppväxten. Nu är Irinia vuxen och har flytt till friheten i Paris, medan trettonåriga Selma lever kvar i den ofungerande sjubarnsfamiljen med en hel drös av syskon, en pappa som dricker för mycket och en mamma som nästan drunknar i diskvattnet. Selma berättar vartannat kapitel med sin starka röst och blomstrande fantasi. Jag förstår mer än Selma men dras in i hennes värld.

Irina i Paris målar sig ut ur ramarna och har hittat kärleken: rikssvenska Frida Larsson. Den andra Frida som titeln anspelar på är Irinas förebild Frida Kahlo. Irina ska åka hem till Finland över midsommar och ta flickvännen med sig, men vad kommer släkt och grannar att säga? Irinas kapitel är skriva med ett experimentellt och konstnärligt språk som matchar hennes personlighet.

Frida och Frida är en enkel bok. Innehållet är vardagligt och ospektakulärt, vilket är en av anledningarna till att läsningen inte blir livsomvälvande för mig här och nu. Hur som: Romanen genomsyras av en levande språkhantering. Sexskildringar, livsleda, gräl, tankeprocesser... allting är lika välskrivet.

Emma Juslins roman är läsvärd och jag ser fram emot hennes kommande böcker.

Kommentera

Sebastian Lönnlöv

Tove Jansson - Sommarboken

En ö i finska skärgården. Där tillbringar Sophia, liten flicka, sina somrar. Mamma finns inte. Pappa befinner sig alltid i periferin: ofta frånvarande, inte i fokus ens när han finns med. Istället framträder farmorn tydligt.

I sin avskalade men långt ifrån karga stil blir Sommarboken starkt poetisk. Det är en realistisk berättelse om vår tendens att göra illa de vi älskar mest. Ibland gör det ont i ögonen att se hur Sophia och hennes farmor inte orkar nå varann. Sophia förstår inte hur utsliten och utled den gamla har blivit. Andra gånger är närheten värmande, fnitterskapande, ToveJansson-finurlig.

Sommarboken liknar nästan en novellsamling och vissa av berättelserna kommer jag att minnas extra starkt extra länge: Berenice, Katten, Schlafrocken, Sophias storm. Sophia och hennes farmor försvinner nog inte i förstone. Jag bär dem med mig nånstans nära läsglädjens centrum.

Kommentera

Sebastian Lönnlöv

Finlandssvenska sånger

Tua Forsström har hittat sin egen röst och använder den väl. Jag har läst merparten av hennes utgivning och uppskattat det mesta - många helgjutna läsupplevelser har hon gett mig. Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, Marianergraven, September, Parkerna - de har en speciell plats i mitt sinne och minne. Forsström förmågan att lyfta fram det alldagliga och lakoniska - göra ingenting till något viktigt.

På Dikt 360 pågår en diskussion om tunna kontra tjocka diktsamlingar. Jag har verkligen ingenting emot den smalare, "blekare" sortens poesiböcker, men Forsströms senaste samling - Sånger - är så tunn att den lämnar en bitter besvikelse. Visst finns här fina dikter, men de är så få. Som ett smakprov bara. Gör mig hungrig men inte mätt.

Jag gick till järnvägsstationen
om morgnarna kvart över sju
Tåg anlände från de norra förorterna
Bordsskivan hade fläckar, kaffet smakade gott
Jag väntade ganska länge och fick inte syn på någon
Tappar fjädrar, rör upp skräp

Betyg: 6/10

Kommentera