Mattias Lönnebo
Svekets spel
När jag i våras fick reda på att Word Audio Publishing ville göra ljudbok av mitt manus så blev jag verkligen glad. Och idag har den sin premiär på streamingtjänsterna och som nedladdning, om man vill köpa den som en enskild ljudbok.
Avdelning: Spänning Taggar: #Ryssland #gatubarn #deckare #polis #svek
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Familjen Joltysjev
Det var riktigt längesedan jag läste en bok av en rysk författare. Jag tror att ”Roadside Picnic” av bröderna Strugatsky var den senaste. Men så för någon månad sedan vid ett samtal med Thomas, en kollega sedan över 20 år (Billy och Benno), så kom det fram att han hade ett boktips till mig. En bok som jag absolut måste läsa. Det är en Daniel bok sa han! Eftersom jag har stort förtroende för hans litteraturkunnande och han känner mig väl så litade jag på honom. Boken ifråga var ”Familjen Joltysjev” av Roman Sentjin.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #Ryssland
Kommentera
Lena Köster
Om rysk pedofili under pseudonym
En av mina författarvänner har skrivt sin senaste bok under pseudonym. Jag frågar hen varför. Och får svaret att det beror på det svåra ämnet: pedofili och handel med barn. Inte minst i Putins Ryssland.
|
Du publicerar romanen Rött kort under pseudonymen Viktor Kant, varför? -Det gör jag för att sätta Viktor Kant som varumärke för mina kommande thrillers, eftersom den skiljer sig så kraftigt från mina tidigare böcker. Eftersom jag dessutom är en sk offentlig person så känner jag mig friare så här. Rött Kort är kontroversiell och inte helt lättsmält. Hur har du gjort efterforskningar inför Rött kort? Och varför skriver du om just detta ämne? -Rött Kort är en politisk thriller om trafficking med barn, pedofiler och korruption, i en tid då Putin börjar bli aggressiv mot omvärlden. Samtidigt har vi haft stora skandaler i Sverige med bla en polischef som dömts för våldtäkt. Jag spinner vidare på denna verklighet tänker mig in i olika drabbade människors öden. -Vad händer om trafficking–ringen infiltreras av någon med ännu ondare avsikter? Det är i denna skärseld Rött Kort utspelas. Jag har gjort noggrann research. Sett dokumentärer om ryska gatubarn, läst utredningar, pratat med hjälparbetare och poliser. Jag har även läst webbinlägg och argument av pedofiler, där de förklarar sin syn på saken. Vuxna har berättat för mig om vad de utsatts för som barn hos svenska fosterfamiljer. Jag lovar – verkligheten överträffar dikten. Och formen: spänningsroman, deckare, varför valde du den? -Deckare kan fungera som samhällskritik och så även denna gång. Jag är upprörd över hur framförallt vissa män utnyttjar samhällets svaga: Idrottstränare, lärare mfl som utnyttjar barn i beroendeställning. -I Ryssland är situationen mycket dålig för avvikande och för gatubarnen, och de ansvariga förtjänar en rövspark. Samtidigt misstänkliggörs nästan alla män här i Sverige av en viss klick politiskt extrema feminister. (Typ alla män är potentiella förövare ) Jag är själv för total jämställdhet, och vill skildra god manlig kärlek till ett barn kontra den perverterade sk kärleken. Det är mycket aktuellt angående debatten om manliga förskolelärare. Jag hoppas att denna spänningsroman kan bidra till diskussionen. Har olika förlag fått läsa manuset, berätta gärna om processen! -Reaktionen har ofta varit att det ärt välskrivet men för magstarkt eller kontroversiellt. Putin och trafficking; pedofiler och poliser. Och ”……våra utländska samarbetspartners skulle tycka att det är för explicita sexskildringar” etc. Det senare förstår jag inte alls, för skildringarna är inte explicita. Jag tar det som en komplimang att jag lyckas beröra och skaka om. Ingen av de stora förlagen ville eller vågade ge ut, men ett litet gör det. Det räcker ju inte att skriva en bok. Boken och författaren behöver ju få plats på tidnings-och-tidskriftssidor och i tv-soffor om boken ska nå ut. Hur ser du på det? Alltså: hur långt ska författaren gå för att marknadsföra sin bok? -Det bli svårt. Förlaget får skicka ut recensionsexemplar och betala för reklam, men jag ställer inte upp på öppna intervjuer denna gång. Jag hoppas att människor ska köpa min bok för dess starka innehåll och viktiga budskap. Den är ju otroligt aktuell. Jag försökte skriva en modern Oliver Twist, men med ett innehåll som skulle kastat mig i fängelse på 1800-talet. Jag hoppas att ingen ska missförstå mina intentioner. Spänning och samhällskritik kan förenas. Barn i världen i dag - vad hotar dem mest: svält av olika orsaker, sjukdomar, krig, människohandel...? Vilka är barnens fiender? Hur KAN man göra illa barn, vad gör det förövaren till? -Jag är för tuffa tag mot friska vuxna. Jag avskyr daltande och omyndigförklarande och tyck synd om. Är man vuxen ska man ta ansvar och göra så gott man kan. Livet är inte rättvist, nej. Kom över det. Sluta gnälla och gör något bra utifrån dina möjligheter. Skyll inte på din uppväxt eller samhället. - Men barnen, det är en helt annan sak. Där är jag mjuk. Jag har väldigt svårt för barns lidande och hur vuxna utnyttjar dem. Just nu upprörs jag alla mest över IS och vad de gör, inte minst mot unga flickor. Fruktansvärt! Krig är det största hotet, och en omvärld som inte ingriper. -Slå till hårt mot den som skadar sina medmänniskor, särskilt barn. Men visa också förståelse för psykiskt sjuka. En pedofil är också en människa med friska såväl som sjuka sidor. Den som tror att man kan göra världen bättre genom att rensa ut det som inte passar in, skapar ett ännu värre helvete. Hur var det att skriva boken? Både vad sittfläsk och själsliga processer beträffar. Vad känner du för den idag? -Den började skrivas 2009 och samhället har redan förändrats. I Ryssland till det sämre. Texten har bearbetats många gånger och till slut var jag tvungen att låsa tiden vid en viss historisk tidpunkt pga utvecklingen i Ryssland. Att skriva den var både påfrestande och intressant. Jag har lärt mig massor. Jag kan garantera att det inte blev något slarvigt hafsverk, och lämnar ifrån mig romanen med tillförsikt. Jag hoppas att läsarna ska upptäcka den. * Rött Kort har just släppts på nätbokhandeln och kan beställas på alla boklådor. |
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #pedofili #trafficking #Ryssland #Putin #pedofilring #gatubarn #manlig #kärlek #barn #vååldtäkt #deckare #tv-soffor #marknadsföring #sexskildringar #pseudonym
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Ryssland gånger fyra
Novellix har släppt en klassikerfyra och när det gäller designen så är alla fyra en total framgång. Vi snackar de snyggaste omslagen någonsin, lika surrealistiska i stämningen som novellerna de har fått pryda.
Författarna det rör sig om är Gogol, Tjechov, Bulgakov och Dostojevskij. Vi tar dem en i taget!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #noveller #novellix #novellixer #klassiker #Ryssland
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Henrik Elstad
Bokgeografi - Ryssland
I samband med Vinter-OS i Sotji skrev jag ett inlägg om rysk läsning. Därför kan det bli lite upprepningar i denna veckas bokgeografi.
1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Ryssland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Det finns mycket att läsa om situationen i Ryssland under Putins styre. ”Rysk dagbok” av Anna Politkovskaja kan rekommenderas för en personlig inblick i hur det är att leva i ett land som går i allt mer totalitär riktning. Författaren mördades strax efter det att hon var klar med boken. ”Tsar Putin” av Anna Arutunyan är än mer aktuell och sätter Putins auktoritära styre i ett historiskt perspektiv.
Taggar: #bokgeografi #Ryssland
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Eleni Schmidt
Med tanke på de obehagliga nyheterna från grannarna....
Kom jag att tänka på Anna Politkovskaja.
Avdelning: Fakta Taggar: #Ryssland #Tjetjenien #krig
Kommentera
Henrik Elstad
Läsning i OS-tider
Vinter-OS i Sotji har nu dragit igång på allvar, men den där härliga känslan av idrottsfest vill inte infinna sig. Det går inte att bortse från förtrycket av opposition och HBTQ-personer i Ryssland. Igår greps och misshandlades ryska demonstranter för att de vecklade ut en regnbågsflagga på Röda torget samtidigt som invigningen i Sotji pågick. De två svenskar som deltog i demonstrationen greps också, men släpptes ganska snart.
Taggar: #OS #Ryssland #Putin #förtryck #boktips
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Sebastian Lönnlöv
6 kortrecensioner
Tre systrar av Anton Tjechov innehåller allt jag tidigare har uppskattat i Körsbärsträden och nu vill ha när jag läser Tjechov. Tre systrar gör mig än mer övertygad om att jag och Tjechov är goda läsningsvänner. Måsen och Onkel Vanja hamnar högre upp på prio-listan. (läst i januari 2009)
Går vidare i världen av Leif Holmstrand är bra poesi. Inte himmelsvridande poesi, men bra poesi som jag är mycket glad över att ha läst. (läst i mars 2009)
The Tempest (Stormen) av William Shakespeare är ett väldigt bra exempel på att Shakespeare var en hemskt ojämn typ. Jag vill fortfarande läsa allt han skrivit, men detta är ingen pjäs som gör mig mer entusiastisk över ett sådant projekt. (läst i februari 2009)
Staden av Anna Branting är inte bra, men väldigt intressant. Jag har läst den andra, förkortade utgåvan inom ramen för en fördjupningskurs om sedlighet i 1800-talslitteratur. Staden utgavs 1901 och behandlar verkligen sedlighet, på ett ganska moraliserande sätt. Slutet känns väldigt plötsligt och inte alls särskilt relevant för berättelsen. Detta är möjligtvis ett givande tidsdokument, särskilt som Anna Branting - fru till Hjalmar - är så pass bortglömd, men någon tidsöverskridande klassiker är Staden i mina ögon inte alls. (läst i mars 2009)
Resa med lätt bagage av Tove Jansson är ytterligare en av Tove Janssons novellsamlingar som gör mig både illa berörd och upprymd. Mumintrollet i all ära, men varför så lite fokus på Tove Janssons novellistik och övriga vuxenlitteratur? (läst i april 2009)
Samhällets stöttor av Henrik Ibsen är ingen ny Et dukkehjem, men den tar upp ibsenska teman om sanning och idealism på ett sätt som känns givande att läsa inom ramen för Ibsens författarskap som helhet. Det är ingen bra ingång till Ibsen, men det är ett drama upplagt på intrigmässigt fulländat sätt. Klas Östergrens översättning flyter väl, men jag skulle hellre läsa originalet. (läst i maj 2009)
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #teater #pjäser #dramatik #Ryssland #Norge #klassiker #poesi #klassiska kvinnor #novellsamlingar
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Kortrecensioner - Noveller
Mirja Unge - Brorsan är mätt
Första sidan var inte lätt att komma igenom. Ej heller första novellen. Men när jag vant mig vid Unges tonfall blev jag beroende av hennes skitiga historier. Dialogerna imponerar stort. Det handlar om marginalmänniskor, de psykiskt sjuka, de dysfunktionella. Det är ärligt. Trots ett intrikat skrivsätt - som måste vara allt annat än obearbetat - känns språket snarare rått än polerat. Rekommenderas!
Nikolaj Gogol - Kappan & Näsan
Näsan är en mycket fantasirik och komplett galen berättelse - jag anade aldrig att ryska klassiker kunde innehålla sådan surrealism, men nu är jag en smula mindre naiv. I korta drag kan berättelsen sägas handla om två ting: En man som hittar en näsa i sitt frukostbröd, och en annan man som vaknar upp utan näsa. Kappan är en berättelse om den fattige mannen som skaffar sig en fin kappa. Klädesplaggets betydelse har snart växt oproportionerligt stort i hans sinne. Jag gillade språket men var missnöjd med slutet.
Guy de Maupassant - Rosalie Prudent
En kvinna står anklagad för att ha mördat sitt barn - men varför? Humanistiskt och fullt av förståelse.
Anton Tjechov - Damen med hunden
Fint, är det ord jag kommer att tänka på. Sådär så att jag blir nostalgisk och mild i sinnet. Om människors kärlek. Skrivet på ett väldigt pragmatiskt och lakoniskt vis som aldrig trampar i sentimentalitetssträsket.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #novellsamlingar #hyllning #språkglädje #klassiker #Ryssland
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Metro 2034
Detta är uppföljaren till Metro 2033. Tyvärr når den inte alls upp till samma nivå som första delen. Där Metro 2033 kändes spännande med ett postapokalyptiskt Ryssland i miniatyr begränsat av att bara kunna leva under jord i Moskvas tunnelbanesystem blir Metro 2034 en upprepning där fräscheten saknas och nyfikenheten över hur de överlever inte finns kvar. När Dmitrij Guchovskij skrev Metro 2033 spred han berättelsen via Internet och fick på så sätt in synpunkter och feedback. Metro 2034 gick nog lite fortare att skriva. Nu har jag precis beställt Roadside Picnic av bröderna Strugatsky som är förlagan till den klassiska filmen Stalker. Den ser jag fram emot att läsa och utlåtande kommer. Metro 2034 får 2 svaga DG och Metro 2033 3 starka DG!
Avdelning: Fantastik Taggar: #Ryssland
Kommentera
Henrik Elstad
Metro 2033
Följ med ner i underjorden som en gång utgjorde Moskvas tunnelbana. På stationerna och i tunnlarna lever återstoden av mänskligheten som har överlevt apokalypsen. Strålning och nyutvecklade varelser har gjort markytan i princip obeboelig för människor. Stationerna har utvecklat egna samhällsystem och Metron blivit en värld i miniatyr med olika ideologiska och ekonomiska samhällen med konflikter och relationer däremellan.
Artiom lever på stationen VDNCh som attackeras av någon form av varelser som verkar ha uppstått efter kriget som någon ny mutant av mänskligheten. Artiom, som själv av ungdomlig oaktsamhet eventuellt har viss orsak till hotet mot stationen, ger sig iväg mot staden Polis för att försöka hjälpa sin grupp. Det blir en vandring genom mörka och osäkra tunnlar och många möten med de som lever där. Dessutom visar det sig att han besitter förmågor som kommer väl till pass i underjorden. Samtidigt som det är en äventyrlig upptäcktsresa i Metron tvingas Artiom bli mer vuxen och medveten om sina styrkor.
Jag kan verkligen förstå att Metro 2033 har blivit en sådan succé, för även om det är en tydlig Sci-Fi-berättelse så tror jag att många har behållning av berättelsen. Det är en samhällskildring och det är tydligt hur man även efter katastrofen försöker upprätthålla den kulturella bildningen för att inte mänskligheten ska gå under helt. Bibliotekarierna har en särskilt upphöjd plats som bevarare av civilisationen. Slutet är också lite originellt och gör läsupplevelsen riktigt bra!
Avdelning: Fantastik Taggar: #dystopi #recension #Ryssland
Kommentera
Henrik Elstad
I det heliga Rysslands tjänst
Komjaga är en "opritjnik", medlem av säkerhetstjänsten, i framtidens Ryssland och i hans uppgifter ingår bl.a. att söka upp samhällets fiender under valspråket ”Ord och gärning”. Berättelsen är en dag i Komjagas liv som består av disciplinering och dekadens om vartannat. Disciplinering av ryska folket och ett utsvävande liv tillsammans med andra inom säkerhetstjänsten.
Sorokin försöker göra en Orwell i rysk tappning och istället för 1984 är det år 2027 i ett enväldigt rike. Härskaren som styr har låtit bygga en mur mot väst och för att tygla sina medborgare är den ortodoxa tron ideologin som råder. Böcker bränns, oliktänkande och omoral straffas hårt, så länge det inte handlar om Härskarens eget folk. Precis som i 1984 handlar I det heliga Rysslands tjänst om samtiden och innehåller en beskrivning av en tänkbar förlängning av det samhälle man lever i nu. Att Ryssland är ett land med beskurna mänskliga rättigheter och styrd av en liten elit med Putin som ledare är numer ett ganska etablerat faktum. Avhoppade agenter och sanningssägande journalister tystas och i Sorokins bok arbetar de för ”statens bästa”.
I varje hem, i varje nyhetsbubbla, ser och förnimmer alla rättroende medborgare Härskarens och statens styrka. De förstår Ordet och Gärningen.
Det är som vår härskare har sagt: ”Lag och ordning – det är på det som Det Heliga Rus, pånyttfött ur Grå askan, bygger och skall byggas.” En helig sanning!
Lag och ordning är ett uttryck som också president Putin använder och Sorokin beskriver ett samhälle i framtiden, som liknar dåtiden och handlar om nutiden. Här blandas nya uppfinningar, som mobilapparater och tiofiliga vägar som går mellan Guangzhou i Kina och Paris, med en samhällsstruktur som har feodala såväl som kommunistiska inslag. Satiren mot dagens Ryssland som backar in i framtiden är bitande, men känns inte heller helt osannolik. Orwell förutsade mycket av dagens övervakningssamhälle, frågan är hur rätt Sorokin får om 20 år?
Detta är en intressant och annorlunda bok. Känslan man har är att hade man varit ryss så hade säkert igenkänningsfaktorn i olika symboliska handlingar i boken varit ännu högre.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Ryssland #dystopi #recension
Kommentera
Henrik Elstad
Rysk dagbok
Journalisten Politkovskaja mördades hösten 2006. Hon var känd som en obekväm rysk reporter som starkt kritiserat bl.a. presidenten Vladimir Putin och Tjetjenienkriget. Strax innan hennes död var Rysk dagbok färdig för publicering. Det är en samtidsskildring av det Ryssland som hon lever i och berättar om. Under ett par års tid, 2003-2005, följer man hur demokratin i Ryssland går från svag till nästan obefintlig. Putin samlar makten till sig, valen manipuleras, rättsväsendet är korrupt, media censureras och människors livsöde styrs av godtyckliga beslut.
Några stora händelser som dominerar är valen till duman 2003 och till presidentposten 2004. Dessa beskrivs som regisserade föreställningar som går ut på att bevisa Putins storhet som ledare. Politkovskaja kritiserar inte bara makten för att skjuta alla demokratiska strävanden i sank utan är också besviken på det ryska folket. Gång på gång tvingas hon se hur människor bara rycker på axlarna åt brott mot mänskliga rättigheter och statens beteende.
Två dramatiska gisslandraman är också centrala inslag. Dels stormningen av Dubrovkateatern i Moskva och aktionen mot ockupationen av en skola i Beslan. I båda fallen är det terrorister som tagit människor som gisslan och där säkerhetstjänsten FSB och militären stormar anläggningarna. Både terrorister och gisslan dödas och myndigheterna gör allt för att mörka vad som hände. Granskningen av myndigheternas hantering blandas med skakande vittnesmål från inblandade och anhöriga. Det är en mörk bild som målas upp av dagens Ryssland och det borde uppmärksammas mer av demokratiska länder som har kontakter med Putin.
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #Ryssland
Kommentera
Anmäl textfel
