Ulf Malmqvist
Lyrikvännen i Italien
På omslaget till Lyrikvännens senaste nummer (3-4/2019) rinner vattnet i en strid ström under Ponte Fabricio i Rom. Mycket vatten har hunnit rinna under den bron sedan Lennart af Petersens tog fotografiet 1949. Omslaget vittnar om att det är italiensk poesi som bildar numrets tema.
Taggar: #Italien #poesi #Ponte Fabricio #farhågor
Kommentera
Carl Magnus Juliusson
Italo Calvinos magiska värld
Den här månaden har det blivit att jag hunnit läsa mer än vad jag hunnit blogga om – något jag antar är oundvikligt när man nästan tillbringar mer tid på jobb, pendeltåg och spårvagn än hemma.
Men för att nämna en bok har jag i oktoberhösten läst Italo Calvinos roman Klätterbaronen, del av en trilogi bestånde tillika av Den obefintlige riddaren och Den tudelade visconten, vilka jag läste för kanske en fem år sedan med stort nöje.
Italo Calvino – en av Italiens främsta 1900-talsförfattare – är verkligen en författare för sig. Han skriver helt enkelt underbara sagor för vuxna: allegoriska, moraliska, charmiga och otroligt fantasifulla.
Känner man ett tvång efter att jämföra honom med andra författare ligger kanhända den magiska realismen nära till hands. Men det är inte en jämförelse som övertygar helt och hållet. Hos den magiska realismen är det verkligheten som är magisk; hos Italo Calvino är "verkligheten", och allt vad den hör till, inte lika påfallande.
De är helt enkelt moderna sagor, myter, legender, vilket visar sig inte minst i hur de ofta utspelar sig i ett fjärran förflutet: under 1700-talet (Klätterbaronen) eller under medeltiden (Den obefintlige riddaren).
Klätterbaronen handlar om en ung adelsman som, efter en viss snigelincident, bestämmer sig för att lämna hemmet för att för alltid bo uppe bland träden. Aldrig mer ska hans fötter snudda vid markens yta. Ovanifrån får han dock ta del av mängder med äventyr – och även en del resor (trädledes det vill säga) – och hinner under sin levnad bli en av sin tids mest sinnrika och säregna karaktärer: omtyckt, men en smula udda.
En roman om principfasthet – men kanske ännu mer om rätten av vara sig själv. Om att gå sin egen väg oavsett vad andra tycker och tänker.
Taggar: #Italien #saga #myt
Kommentera
Viktoria Thornberg
The night villa av Carol Goodman
När Anette hyllar en bok så mycket som hon hyllade den här och säger att den till och med är BÄTTRE än Goodmans The Lake of dead languages, jag då finns det inga ursäkter längre. Klart man plockar ut den ur hyllan då! Naturligtvis instämmer jag i hyllningarna även om jag fortfarande håller ”The lake..” snäppet högre och även gillade Ghost Orchid väldigt mycket. Egentligen säger det dock inte särskilt mycket för Goodman håller så hög nivå att till och med hennes tredje bästa kvalar lätt in på min bästa-lista generellt. För jag förstår verkligen inte att Goodman inte fått mer uppmärksamhet för sina psykologiska thrillers! Det här är så himla bra, välskrivet, spännande, tankeväckande och bara intressant!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Capri #Italien #recensioner
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Henrik Elstad
Litteraturgeografi
Hittills har jag läst ut fyra böcker under 2014 och författarna till dessa har kommit från fyra olika länder. Inspirerad av kollegan Linda O satte jag upp målet att läsa böcker från 20 olika länder under året, men efter en bra start är jag beredd att höja ribban.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #geografi #Italien #Sydamerika #läsvanor #läsutmaningar
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Carolina Landin
Ondskefull grevinna får lära sig veta hut
Jag är i full gång med mitt bokjuryläsande som jag skrev om nyligen. Detta innebär en intensiv period av barn- och ungdomsboksläsande för mig och jag kommer därför i princip att bomba den här bloggen med recensioner på barnböcker. Idag dags för en lättläst och spännande mellanåldersbok: Grevinnan med den svarta masken.
Avdelning: Barn Taggar: #recension #9-12 #lättläst #skräck #Italien #spöken
Kommentera
Linda Odén
Intensiv, men flyktig historia
Italienaren Claudio Magris brukar ligga högre på vadslagningslistorna inför avslöjandet av vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur, men det behöver inte betyda att hans chanser att vinna minskat.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Nobelpriset #döden #Italien #recension
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Tre fantastiska diktsamlingar
Skuggor och speglingar är Lotta Olssons övertygande debut från 1994. Temat är den grekiska mytologins Persephone. Nio år senare kom en uppföljare: Den mörka stigen, om Orfeus och Eurydike. I båda samlingarna är dikterna sonetter - en form som Olssons behärskar galant. Visst tangeras klichéer, men det vägs upp av talangen och lättheten i språket. Lotta Olssons poesi ger mig lyckorysningar.
-
På Sirius finns barn innehåller dikter Federico Garcia Lorca, översatta av Anders Cullhed och Marika Gedin 1987. De väcker mersmak - Lorcas amerikanska dikter, nyss utgivna på Tranan förlag, känns plötsligt väldigt lockande. Lorca var modernist men blandade modernt och klassiskt på ett härligt vis. Jag skulle kunna citera mycket, men får nöja mig med tre favoriter:
Luften,
havande med regnbågar,
krossar sina speglar
över lövverket.
*
Den stjärnbeströdda rymden
återspeglas i ljud.
Spektrumlianer.
Labyrintharpa.
*
En fågel sjunger
så ensam.
Luften förstorar.
Vi lyssnar
genom speglar.
-
I Sverker Åströms översättning av Michelangelos sonetter, från 2005, har rimmen skippats - klokt - men tyvärr brister rymten ibland på sätt som lätt skulle hade kunnat undvikas. Ändå är dikterna starka och vackra. Man måste glädjas åt att vissa av Michelangelos kärleksförklaringar nu får en chans att införlivas i vår kanon. Extra intressanta är dikterna för de som vill läsa om hur samkönad kärlek kunde gestaltas under renässansen.
Avdelning: Poesi Taggar: #recension #klassiker #hyllning #språkglädje #Spanien #Italien #kärlek mellan män #hbtq #favoriter
Kommentera
Anmäl textfel
