Att då och då känna tristess är oundvikligt för de flesta människor. Ändå talar vi sällan om långtråkigheten. Vi gömmer undan den. Att ha tråkigt har blivit något skamfyllt i vår kultur. Men kanske har tristessen något att säga oss?

Nina Fries började fundera på det när hon med viss möda tog sig igenom den amerikanska författaren David Foster Wallaces bitvis tråkiga bok "Blek kung" kom ut på svenska i våras. "Vissa kapitel var som att plöja skattetabeller" skriver hon. Men när hon fortsatte att läsa hände någonting. Kanske kan en titt ner i långtråkighetens djupa brunn ge oss nya insikter om existensens premisser?

Läs mer ...

Den brittiska journalisten och författaren Jane Shilling blev helt tagen på sängen när hon plötsligt en dag insåg att hon befann sig i början av medelåldern. Att plötsligt märka ett glapp mellan egna upplevelsen och omgivningens blick var förvirrande.

Nu har hon skrivit en bok – men det är inte en frustande ilsken uppgörelse.

"Hon är som en klok storasyster som hellre reflekterar och konstaterar än försöker ställa någon till svars" skriver Hanna Modigh Glansholm.

Läs mer ...

De flesta svenskar känner säkert till ”Fågeln som vrider upp världen”, ”Kafka på stranden”, ”Sputnikälskling” och”Norwegian Wood”. Haruki Murakami är en av de stora samtida japanska författarna som även rönt stor internationell framgång. Det speciella med Murakamis författarskap är den säregna surrealismen och känslan av klaustrofobi och han skyr inte svåra ämnen som sexuellt utnyttjande, självmord och olycklig kärlek. Ändå är hans böcker en slags feelgood-litteratur. ”Det finns en lättande balsam i tonläget och språket som gör att även försvinnanden och melankoli blir ganska mysigt,” skriver Sebastian Lönnlöv.

Läs mer ...

Doris Lessing har betytt enormt mycket för en flera generationer kvinnor. En av dem som fångades av hennes romaner redan på 1970-talet är Esther Hansen. Hon blev fast när hon läste Lessings genombrottsroman "Den femte sanningen". "Tillsammans med bästa väninnan förde jag samma diskussioner som Lessing berättar om. Även vi var politisk engagerade, hade författardrömmar och tog vår utgångspunkt från vår idol: Vad är det för glädje med att vara en fri kvinna om det inte finns några fria män?" Frågan är om hon är en författare som har något att säga oss även i dag?

Läs mer ...

Vi ska alla dö – men vi vill helst slippa tänka på det. Ändå toppar olika deckare och spänningsromaner försäljningslistan månad efter månad. Hur går det ihop? Vad säger det om vår tid? Varför vältrar vi oss i ond, bråd död i böcker, film och teveserier? I boken ”Döden och medierna” gör nio skribenter, de flesta forskare, ett försök till att besvara frågan. De utgår från mediabruset – denna kakofoni som blir en spegel av vår tid. Det är i medierna vi bearbetar, diskuterar och ger utlopp för många av våra kollektiva rädslor, drömmar och fantasier.

Läs mer ...

När Thomas Quick, "Sätermannen", rymde från sin vårdare den fjärde juli 1994 höll hela Sverige höll andan. "Det var knappt att jag fick gå utanför dörren", skriver skribenten Kåkå Olsen som 1994 var tio år gammal och befann sig 31 mil norr om Säter.

Hon har följt fallet Quick och läst Hannes Råstams bok. "När man läser [boken] framstår Sture Bergwall endast som en bricka i ett spel som för de inblandade myndighetsutövarna mest handlar om att tillskansa sig karriärfördelar. Det liknar nästan en sekt eller rentav en masspsykos. Jag kan bara konstatera att det är något som inte är riktigt friskt i rättsstaten Sverige."

Läs mer ...

Långdistanslöparen och idrottslegenden Olle Möllers liv slogs i spillror när han dömdes för mordet på en 10-årig flicka 1939. Han hävdade i hela sitt liv att han var oskyldig. Nu har advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson skrivit om fallet Olle Möller.

"Likheten med Quick-fallet är slående. Att fallet Olle Möller var – är! – en rättsskandal råder det ingen tvekan om och sedan dess har vi sett minst två till: Da Costa-fallet och fallet Thomas Quick. Det är tydligen svårt för rättsväsendet att lära sig av sina misstag och sin historia," skriver Kåkå Olsen.

Läs mer ...

I god tid inför Mors dag den 27 maj släpptes mammaantologin "Mor mamma morsan" där 13 författare och kulturpersonligheter skildrar sin mamma.

LitteraturMagazinets chefredaktör Hanna Modigh Glansholm har läst boken och dessutom rotat i sin egen bokhylla efter fler mammaskildringar.

En rad starka, bittra, svekfulla, sjuka, hjältemodiga, självuppoffrande, skällande, sorgsna, upproriska, ensamma och vardagliga mammor träder fram ur boksidorna.

Och den eviga frågan vad det gäller mammor blir tydlig – slitningen mellan roll och människa, mellan självuppoffring och egna behov.

Läs mer ...

Vad gör en pappa som inte har någon att beskydda, i en värld utan faror? I ”Pappan och havet” lämnar muminfamiljen det idylliska kärnfamiljslivet i Mumindalen och bosätter sig på en karg skärgårdsö. Ångesten bubblar under ytan och alla krisar – särskilt pappan. Via Tove Janssons penna diskuteras frågor om livsleda och fjättrande könsroller. ”Det är en märklig bok vi har att göra med” skriver muminentusiasten Sebastian Lönnlöv och i en essä där han berättar varför ”Pappan och havet” ändå är så ljuvlig och alldeles, alldeles underbar.

Läs mer ...

Vissa böcker gör starkare intryck än andra. För LitteraturMagazinets skribent Sebastian Lönnlöv är Sanna Wallins "När jag letar efter Max” en speciell bok. Den handlar om Max som genomgick en av Sveriges första könskorrigeringar på 1950-talet. "Ju mer jag läser, ju mer jag tänker kring det jag läser, är det som att mitt eget liv flyter ihop med Max liv – och med Sanna Wallins letande."

Läs mer ...

Fotbollens dramatik och popularitet är som gjord för spännande berättelser. Ändå är det märkligt svårt att hitta intressanta skönlitterära böcker om fotboll som vänder sig till vuxna. "Man är oftast hänvisad till biografier, historiska skildringar och reportageböcker" skriver LitteraturMagazinets Henrik Elstad som lusläst fotbollsböcker inför sommarens fotboll – Confederations Cup i Brasilien och EM i Sverige. Här är hans tips på bredvidläsning.

Läs mer ...

Den 23 maj 1963 skrev Astrid Lindgren de första raderna om Emil i Lönneberga. Jonna Lindberg minns barndomens älskade högläsningsstunder av Emil-böckerna och känner en värme spridas i kroppen när hon hör de inledande orden: ”Emil i Lönneberga, han som bodde på gården Katthult i Lönneberga socken i Småland, har du någonsin hört talas om honom?”

Läs mer ...

Två superstjärnor – två nya biografier på svenska. Båda kom ut lagom till julen 2012. Medan "Bruce" ståtar med att ha stjärnans egen medverkan kan "Madonna" skryta med att vara den första biografin skriven på svenska.

Viola Kondracki har läst böckerna – och fascineras.

Hon har hängt en hel del på Youtube för att kolla gamla klipp från konserter – och hittar massor av gemensamma nämnare mellan de två giganterna inom musikvärlden. "Båda är envisa, egensinniga och starka personligheter som går sina egna vägar."

Läs mer ...

Tolkiens värld är magisk. På många sätt är det han som skapade genren fantasy. Han tar sig alltid tid att beskriva de dramatiska och vilda landskap som ringens sällskap tvingas vandra igenom på vägen till Mordor. Eller kanske är det de rika kulturerna som befolkar Midgård och ger hans värld en känsla av realism som är så lockande? Men det finns också en tidlöshet som genomsyrar stämningen i berättelserna. "Kanske finns till och med ett korn av sanning i det han ger oss?" skriver fantasyentusiasten Peter Bergman i sin essä.

Läs mer ...

Tolkiens Midgård har gjort ett starkt intryck på många av sina läsare på grund av den känsla av liv, kontinuitet och realism som sipprar igenom hans speciella form av fantasy. På det sättet är Midgård en perfekt plats för rollspel.

Fenomenet rollspel har gått igenom många utvecklingsfaser. Idag finns även ett förenklat datorbaserat format som är oerhört populärt, men det ursprungliga konceptet lever vidare med gränslös potential för den som vill skapa egna upplevelser i sin favoritförfattares fotspår.

Läs mer ...