Förintelsens minnesdag
Illustratören Peter Bergting: “Jag har alltid tagit ställning och varit tydlig med mina åsikter”
Serieromanen “Vi kommer snart hem igen” bygger på intervjuer med barnen som överlevde Förintelsen och fortfarande kan berätta om hur det var. Författaren Mattias Lönnebo har intervjuat Peter Bergting som står för den bildmässiga tolkningen.
Tack vare släktingarnas flykt undan förföljelse kan Jessica Bab Bonde leva ett judiskt liv i Stockholm idag. I hennes bok skildras sex människors liv och öden. Peter Bergting är prisbelönad serieskapare, illustratör och författare.
Din uppgift, vad jag förstår, var främst som illustratör av boken. Men i den här typen av verk är det visuella berättandet minst lika viktigt som det skrivna ordet. Rent praktiskt, hur gick samarbetet kring bild och text till? Förklarade författaren Jessica hur de olika detaljerna skulle se ut? Fick du göra mycket research?
–Jag fick Jessicas redigerade intervjuer som grundmaterial. Jag tog sedan det och bröt ner det i serieform, vilket till största delen bestod i att sålla mellan beskrivningar och sådant som kunde göra sig bättre i bild, samt att lyfta ut dialoger där det passade. Det mesta av boken är ju återberättande, något som de medverkande har finslipat i föreläsningar och annat. Mitt jobb var att destillera det ytterligare en nivå så det passade ett sekventiellt berättande.
Tog arbetet längre tid än vanligt?
–Jag har en kreativ kurva när jag ritar serier, det brukar bli två sidor om dagen även om jag ibland vill eller behöver göra fler.
Både bild och text är oerhört uttrycksfulla och starka. Var det något särskilt du tänkte på som formade ditt bildspråk den här gången, som vara annorlunda mot andra tillfällen?
–Det skulle vara lättläst med tydliga bilder samtidigt som det inte fick väja för det hemska. Det var viktigt för mig att även en tolvåring skulle haja till när det kommer en sida där en massgrav med utmärglade lik visas. Utan den emotionella tyngden skulle man lura läsaren tror jag. Samtidigt var realismen viktigt. Något vi pratade om tidigt var att inte illustrera lägervakter och andra som rena monster då det skulle bli too much, hemskheterna var tillräckligt hemska utan att behöva skruva till det.
Du gjorde omslagbilden till min antinazistiska fantasybok Nattens Jägare 2014. Då förstod jag på dig att du blir upprörd över nazism och rasism. Är det något du vill utveckla? Berätta mer om?
–Blir vi inte alla det? Jag möter det kanske inte varje dag, men det finns där hela tiden. Jag har alltid tagit ställning och varit tydlig med mina åsikter. Speciellt nu när jag har barn som kommer att få möta det på ett eller annat sätt när de växer upp.
Hur hoppas du att boken kommer att användas?
–Jag hoppas den når ut till skolor och bibliotek. Så vitt jag vet finns det ingen annan bok på svenska i just det här ämnet och i seriemediet. “Maus” undantagen såklart, men det är en helt annan typ av bok.
Hoppas du kunna göra fler insatser mot främlingsfientlighet och extremism i framtiden?
–Såklart, men vi börjar med den här boken.
Och jag kan bara hålla med Peter. Det här är en bok som jag hoppas kommer att finnas i bibliotek och i alla skolor. Den innehåller kartor, ordlista och andra världskrigets historia i kortform. Den är skakande och realistisk, men ändå varsamt gestaltad. Bild och text harmonierar väl. Och starkast av allt är att den skildrar verkliga personers berättelser, innan deras röster har tystnat.
Låt oss aldrig glömma förintelsen och att varje generation på nytt måste arbeta mot extremism och hat. Därför behövs ett ständigt pågående arbete i skolorna ett offentligt samtal som aldrig tystnar. Läs ”Vi kommer snart hem igen”. Lova det!
Mattias Lönnebo
Anmäl textfel