LitteraturMagazinets recension
av Dikter : i urval, Andrea Zanzotto
Rik diktsamling av italiensk mästare
Andrea Zanzotto är en av Italiens största poeter. Nu har ett urval av hans femtioåriga diktproduktion kommit på svenska, i översättning och urval av Aslög Pontara. Det är en oerhört rikt diktsamling som måste ha givit översättaren en del huvudbry.
Att hitta tillrätta i Zanzottos dikter är som att hamna i ett nytt landskap, en ny plats; det tar ett tag innan man ser träden för all skog. Hans diktning är inte alltid lätt att ta sig in i, ibland kan det se ut som på bilden ovan.
Han stammar, jollrar, bryter sönder orden och fogar ihop dem på nytt, kortsluter perspektiv med varandra och använder knappt kända ord. Att översätta måste ha bjudit på en del huvudbry. Men efter ett tag ljusnar det; man ser hans älskade landskap, kullarna vid floden Lorna – "vattnet med det tätaste alfabetet" – och "köksträdgården/som får plats i ena handen".
Andrea Zanzotto tillbringade större delen av sitt liv i norra Italien. Det är kring naturen här som han snurrar sitt språk – den ofattbara glädjen över livet, och sorgen över barndomen, kriget, tiden som suddar ut minnen och vänner.
Experimentlustan verkar ha tilltagit med åren, en slags frenesi att försöka fånga inte bara verkligheten i ord, utan också orden själv.
"Så mycket återstår, i detta djup,
av processen att verbalisera världen."
Det är en oerhört rikt diktsamling. Plockade ur Zanzottos halvsekellånga produktion spretar dikterna åt olika håll men ger just därför en bred yta att bekanta sig med diktaren på. Det är omöjligt att välja en strof ur “Dikter” som ger en rättvis bild av hela hans samlade oeuvre, men här kommer ändå en, ur “Skönheten”:
Värld: var, och var god;
existera hyggligt,
gör så att, försök att, sträva efter att, lägg ut texten,
och där välte jag visst omkull höll mig undan
och varje inneslutning var inte mindre verksam
än varje uteslutning;
seså, skärp dig, existera,
veckla inte in dig i dig själv i mig själv
Mottagen: 2 april 2014
Anmäl textfel
