LitteraturMagazinets recension
av Tiarnia I-III, Pentti Saarikoski
Nytolkade dikter från Tjörn
Väderbiten och till och med något vinddriven hamnade till slut den finländske poeten Pentti Saarikoski på Tjörn. Kärleken förde honom dit. Kanske inte först och främst kärleken till ön, den kom senare.
Men kärleken till Mia Berner - det var den som förde honom dit. Den fjärde och sista frun. Han rätade upp sig. Tillsammans genomlevde de den mest produktiva fasen av hans författarskap som kröntes av de tre diktsamlingarna som kom att utgöra Thiarniasviten. Nu föreligger återigen dessa dikter i svensk översättning. Den här gången är det Oscar Rossi som tolkat dikterna. Den tidigare volymen tolkades från finskan av poeten i samarbete med Mia Berner.
"Thiarnia" blir "Tiarnia" hos Oscar Rossi. Tiarnia är en lek med ord som både vittnar om Ovidius Tristia och en låtsaslatinisering av Tjörn. Hos Tiarnia slipper vi den tunga sänklodsvokalen i mitten av Tjörn. Det är så med Pentii Saarikoskis sena dikter: de rör sig med lätthet mellan antiken och samtiden, mellan stort och smått, mellan det högtravande poetiska och det vardagligt begagnade språket. Tjörn blir i varje strof någonting större än en ö i Bohuslän, den lånar sitt ljus från trakterna av Egeiska- och Medelhavet. Men den är också i varje ögonblick just här, i vardagen, i "butikstrappan" eller "baracken". Det är där emellan som poeten rör sig med en imponerande vighet.
I dessa flödande dikter, som både bär ekon av Gunnar Ekelöf och Göran Sonnevi för att ta ett par exempel, är det ändå i de enskilda stroferna som poetens storhet framträder allra tydligast. Delen är större än helheten i min läsning av Tiarniasviten. Kanske är det en sådan läsning som Pentti Saarikoski anbefaller. Han skriver: "Måste skriva om lite allt möjligt/eller allt om det lilla." Många strofer i diktsviten handlar just om det diktande jaget, om skrivandet. I en central dikt liknar han diktandet vid svampplockning: "och svamp hittar man bara när man driver runt/utan brådska hit och dit/-/en bra poet/gör inte dikter/utan letar upp dem". Under de sista åren av sitt liv letade han upp en hel del av sina bästa dikter och samlade dem i Tiarniasviten. Att de nu finns att läsa i en ny utgåva och i en ny tolkning är en välgärning.
Mottagen: 4 mars 2018
Anmäl textfel
