Edith Södergran - Dikter
Edith Södergrans första diktsamling heter, som så många poesidebuter, just Dikter. Jag vet inte varför jag fick sådan lust efter Edith att jag gick och betalade överpris på Akademibokhandeln för hennes samlade i pocket. Tidigare har jag läst kanske halva, men inte blivit så förtjust. Nu fastnade jag direkt, som en fluga i vaniljglasyr.
Intressant är att det är just i debuten som många dikter återfinns av de jag verkligen förknippar med Edith. "Dagen svalnar", till exempel, som vi väl alla tvingats läsa i skolboksantologier, men som håller väl. "Jag är främmande i detta land", utropar jaget (dikten Jag), "Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum" uropat det igen med queer-aktig röst (Vierge moderne) och om Gud uttalar det sig på mångahanda vis (dikten Gud). En dröm om matriarkat skymtar i Violetta skymningar ur vilken Louise Boije af Gennäs hämtat titeln "Stjärnor utan svindel".
Här finns också en av mina absoluta favoriter. Stjärnorna. Se nedan:
När natten kommer
står jag på trappan och lyssnar,
stjärnorna svärma i trädgården
och jag står i mörkret.
Hör, en stjärna föll med en klang!
Gå icke ut i gräset med bara fötter;
min trädgård är full av skärvor.
Relationen man-kvinna skymtar fram igen, som i Dagen svalnar, som i Violetta skymningar, när Edith talar om en man som kom och gick och trodde på ingenting och hon utropar: "Om mitt barn icke lever är det hans..." (Vi kvinnor).
Hon talar om livet och döden, om lyckan och smärtan och i en dikt som jag tryckte mot mitt hjärta när jag var ung och dum skriver hon att smärtan är bättre än lyckan (Smärtan). Lätt för en trettonåring att ta till sig. När Edith ska skriva en Kristen trosbekännelse skriver hon: "lyckan är korset som blev rest för alla". Hur nu lyckan kan vara ett kors, eller korset kan vara en lycka... jo, om man svärmar för smärtan kan det nog synas så och det gjorde nog Edith och det gjorde nog jag för tack-gud-snart-tio-år-sedan men dikterna, dikterna, i denna bok nämnd Dikter - de är starkare än smärta. De tål mer än så.
Avdelning: Klassiker Taggar: #recension #hyllning #poesi #språkglädje #läslycka #klassiska kvinnor #kärlek #döden
Lättsmält om Karin Boye
Jag har tidigare läst en hel del av Karin Boye och även en del om Karin Boye. Jag brukar inte läsa brev, men jag har haft stort nöje av Boyes brev, bland annat Pia Gardes samling med tidigare outgivet material. Nu har jag läst Pia Gardes eminenta lilla bok "Karin Boye och människorna omkring henne". Det är jag inte ett dugg ledsen över! Även om den faktiskt fick mig att gråta.
Avdelning: Klassiker Taggar: #karin boye #recension #lättsmält #fakta #biografi
Kommentera
Judith Lennox - Alla mina systrar
Som alternativ till klassikerna känns det skönt med en för mig totalt okänd författare. Plötsligt är det möjligt att gå in i läsningen utan uppskruvade förväntningar och utan känslan av att "den här boken måste jag läsa". När boken ifråga dessutom är spännande och givande är det bara att njuta av timmarna som ägnats åt att kliva in i den fiktiva världen: i detta fall England, Frankrike och Ceylon, innan och under första världskriget.
Nyss har jag klivit in i samma era, samma krig genom läsningen av Wilfred Owen, och på skrivbordet ligger just nu På västfronten intet nytt, så det är mycket WWI just nu. Som alltid är romaner vida överlägsna skolans läromedel - det går att förstå.
I handlingens centrum står fyra systrar: Marianne, Eva, Iris och Clemency. De har olika drömmar och deras liv kommer att utformas på ofta oväntade sätt. Runt varje syster finns fler personer, så det blir många namn, men inte störande många. Tvärtom - det känns rikt med ett så brett register, boken blir fullmatad med olika infallsvinklar och det känns mer givande än om varje syster fått en egen bok.
Visst finns det trådar som kunde ha utvecklats mer, och nog ser jag även andra nackdelar med boken, t.ex. ett alltför blommigt språk som vimlar av silverfärgat, sammetsgrönt, koboltblått och ibland även är behäftat med störande klichéer. Men eftersom skeendena griper tag och jag bryr mig om vad som händer, skrattar och drar efter andan, nästa gråter, sitter som på nålar, känner ett behov av att fortsätta läsa - så kan jag omöjligt ge något annat omdöme än: bra!
Sifferbetyg: 7/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #lättsmält #feelgood #historiskt #kärlek #genus #krig
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg
Efter kraschen tog jag mig samma, bredde ut mina vingar och flög iväg är en bok för unga vuxna, men innehåller flera teman som känns igen från Oates övriga produktion. Vissa inslag verkar helt enkelt obligatoriska. Det är nästan tröttsamt.
Än mer stör jag mig på att Oates verkar ha gått i en alltför vanlig fälla. Fällan som består av att författare resonerar: "Jamen nu skriver jag ju för ungdomar, då är kvaliteten inte lika viktig." Efter kraschen... har vare sig den koncentrerade fulländningen i Våld eller den episka vidden i Det var vi som var Mulvaneys. Slutet är på många sätt en besvikelse, som om Oates plötsligt ger upp. Det känns som om hon sviker sin huvudperson, Jenna.
Förutom dessa klagomål måste jag tillstå att Efter kraschen... är en sådan bok som jag hela tiden vill vidare i, tack vare språkets flyt och den intressanta intrigen. Oates tar upp många viktiga frågor, till exempel hur sjukvården kan svika sin patient. Jenna pumpas full med beroendeframkallande preparat efter den bilolycka där hennes mamma dör. När hon inte bedöms behöva smärtlindring längre tas de helt enkelt bort, utan att hon erbjuds något annat sätt att tackla sorgen och smärtan. Det är knappast förvånande att Jenna i det läget vänder sig till droger för att fylla tomrummet. Och ingen terapi får hon heller, förrän det är för sent. Ibland känner jag för att hoppa ner i boken, in i handlingen och skrika åt karaktärerna. Så mycket bryr jag mig. Det är ett gott tecken.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #lättsmält #språkglädje #sjukdom #unga vuxna #droger
Kommentera
Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket
Är det bara jag som hittar en melodi i titeln till Gunnar Ardelius debut? Hela dagen har jag gått runt och nynnat som om det vore en popsång jag fått på hjärnan.
En annorlunda ungdomsbok. 120 sidor, men sällan särskilt mycket text på sidorna. Ingen intrig, bara spridda scener ur ett förhållande. Två blir ihop. Två älskar varandra över allt annat. Kärleksschlagern börjar skorra. Två gör slut. Det är sött på ett icke-sliskigt sätt. Det är sorgset, mot slutet. Fint är ett ord som jag försöker undvika, men här är mest av allt just: fint.
Helt enkelt: Hjärtevärmande. Pluspoäng utdelas för fnitterväckande, nyskapande metaforer.
"Kom hit jag måste kontrollera en sak." Hon sträcker ut armarna mot honom. "Jag ska räkna alla dina leverfläckar och skriva upp resultatet i min blåa bok. Jag räknar dem varje dag fortsättningsvis, det kan vi väl vara överens om?"
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hyllning #språkglädje #lättsmält #kärlek
Kommentera
Tove Jansson - Sommarboken
En ö i finska skärgården. Där tillbringar Sophia, liten flicka, sina somrar. Mamma finns inte. Pappa befinner sig alltid i periferin: ofta frånvarande, inte i fokus ens när han finns med. Istället framträder farmorn tydligt.
I sin avskalade men långt ifrån karga stil blir Sommarboken starkt poetisk. Det är en realistisk berättelse om vår tendens att göra illa de vi älskar mest. Ibland gör det ont i ögonen att se hur Sophia och hennes farmor inte orkar nå varann. Sophia förstår inte hur utsliten och utled den gamla har blivit. Andra gånger är närheten värmande, fnitterskapande, ToveJansson-finurlig.
Sommarboken liknar nästan en novellsamling och vissa av berättelserna kommer jag att minnas extra starkt extra länge: Berenice, Katten, Schlafrocken, Sophias storm. Sophia och hennes farmor försvinner nog inte i förstone. Jag bär dem med mig nånstans nära läsglädjens centrum.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #lättsmält #unga vuxna #poesi #läslycka #språkglädje #barndom #uppväxt #Finland #barndom
Kommentera
Annika Ruth Persson - Är klänningar farliga?
Är klänningar farliga? har undertiteln "Om homosexuella, bisexuella och transpersoner". Detta är en lättläst bok med väldigt förenklat språk och sidbrytning mitt i meningar. Boken börjar fantastiskt och jag känner mig alldeles kär. Längre fram blir den dock alltför pedagogisk och tillrättalagd. Visserligen tycker jag fortfarande att den är informativ och säkert bra för många som behöver lättlästa böcker, men att t.ex. skriva om transpersoner som "En kvinna som vill bli man" istället för att skriva något mer adekvat (t.ex. "En man född i en kvinnas kropp") känns inte försvarbart. Med reservation dock för att jag inte riktigt tillhör målgruppen...
Betyg: 6/10
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #hbtq #sågningar #lättsmält
Kommentera
Vad är queer (Fanny Ambjörnsson)
Vad är queer ger många svar men ställer ännu mer frågor. Vad är queer förklarar lättfattligt men inte alltför förenklat inte helt enkla saker. Vad är queer är en lättläst, välskriven och underhållande ingång till queerteori - en alldeles utmärkt bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som ännu inte känner sig redo att läsa Judith Butler i egen hög person, men vill fatta ungefär vad hela grejen handlar om. Kort sagt: rekommenderas varmt!
(Och om du inte vet vem Judith Butler är, eller kan förklara minst tre olika betydelser av ordet queer, så finns det helt enkelt bara ett respektabelt sätt att gå vidare i livet: läs!)
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #hbtq #hyllning #akademiskt #queer #lättsmält
Kommentera
Sonjas godhet (Owe Wikström)
Första gången jag hörde talas om Sonjas godhet var när jag läste första terminen litteraturvetenskap och hade seminarium om Brott och straff. Sonja är nämligen ingen annan än kvinnan som övertalar Raskolnikov att bekänna mordet han har begått. Hon är en väldigt ensidig karaktär, helt igenom god och självuppoffrande, en Kristusgestalt som hjälper Raskolnikov att sona sitt brott.
Sonjas godhet är delvis en litteraturvetenskaplig analys av Brott och straff utifrån begreppen godhet, självuppoffring och medkänsla - men bara delvis. Det är också Owe Wikströms berättelse om hur hans liv förändrades av att han fick hjärtstillestånd och nästan dog. Dessutom är det en bok om läsning, med inte bara Dostojevskij utan även Sara Lidman och Torgny Lindgren i fokus. Som om inte detta vore nog är Sonjas godhet även en reflektionsrik genomgång av samtidens självhjälpslitteratur, som Owe Wikström ställer sig stark kritisk till. Som helhet blir den lättlästa men djupsinniga boken en analys av samtidens värderingar, där självförverkligande är viktigare än medkänsla och där Owe Wikström tvärtom menar att medkänsla - i form av konstruktiv självuppoffring - är källan till äkta självförverkligande.
Jag var ganska skeptiskt inställd till Sonjas godhet innan jag började läsa - jag trodde att detta var självhjälpslitteratur, men fokus ligger på eftertanke och analys, inte på hurtfriska råd om hur du blir en god människa. Det uppskattar jag. Dessutom utmanas jag verkligen av Wikströms tankar kring till exempel självuppoffrande kontra medkänsla. Som en starkt individualistisk blivande sjuksköterska som ryggar tillbaka självuppoffrande dragen i min framtida yrkesroll får jag verkligen en tankeställare.
Sonjas godhet är helt klart läsvärd och Owe Wikströms egen inläsning till ljudbok är helt okej, om mera personlig än professionell. Vem vet, jag kanske läser Wikströms tidigare böcker också - det känns inte som en helt dum idé. I Wikströms läsesällskap vistas jag gärna mera.
Betyg: 6/10
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #filosofi #religion #lättsmält #moral #etik
Kommentera
Margaret Atwood - Rövarbruden
Rövarbruden handlar om fyra kanadensiska kvinnor: Tony, Charis, Roz och Zenia. De tre första står för berättandet, men Zenia är ständigt i centrum och skakar om människor genom att stjäla allt som de värdesätter. Zenia är på samma gång mångfasetterad och schablon: hon går inte att förstå. Stundvis sympatiserar jag med henne, men i slutänden står hon för den obegripliga ondskan. Ingenting som handlar om Zenia är säkert, allt kan vara lögner. När berättelsen börjar har hon varit begraven i fem år.
De andra tre kvinnorna är mer verklighetstrogna men har samtidigt starka kännetecken som gör dem överdrivna. Bokens första del ägnas åt att ”sätta karaktärerna”, stämningen är mysig och rolig trots upprepade ledtrådar om katastrof. Sedan kommer partier där först Tony, sedan Charis och slutligen Roz beskriver sina liv, från barndom till medelålder. Tidvis är det stora förluster och övergrepp som beskrivs, starkt skrivet så att läsningen gör ont.
Jag gillar hur Rövarbruden, trots längden på femhundra sidor, är full av detaljer som får mig att le. Plus för att intrigen tar diverse vändningar på slutet - inte alls realistiska men åtminstone oförutsägbara. Som underhållning är Rövarbruden väl godkänd.
6/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #kärlek #tegelstensromaner #lättsmält #feelgood #Kanada
Kommentera
David Levithan - Ibland bara måste man
David Levithans ungdomsroman Boy Meets Boy, som X-publishing givit ut under namnet Ibland bara måste man, sprakar av färg och känsla. X-publishing är väl mest omtalade för sina svåra, mörka ungdomsromaner, men detta är raka motsatsen.
Här vimlar av galetroliga detaljer och allting är så mitt i prick att jag ömsom tuggar nervöst på naglarna, skrattar som en vansinnig och bara myser med ett brett leende på läpparna. Detta är den perfekta boken att sätta i händerna på ungdomar och vuxna, vare sig de är straighta eller inte. Det spelar nämligen ingen roll i Pauls värld. Här finns betydligt mer tolerans än fördomar och det är skönt som omväxling till alla ungdomsböcker på temat "åh nej jag är inte hetero".
Ibland bara måste man är lättläst, lika charmig som Noah och helt enkelt ganska så perfekt. Betyg: 8/10
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hbtq #hyllning #läslycka #lättsmält #kärlek mellan män #roligt #kärlek
Kommentera
Anne Donovan - Buddha Da
It wis daurk when ah got there and ma heid wis wasted drivin on they wee twisty roads. Ah parked the van and went intae the hoose. It wis a huge buildin, used tea be a hotel or sumpn afore the lamas took it ower.
Jobbigt att läsa? I så fall kanske Anne Donovans Buddha Da inte är för dig. Vi talar nämligen om en hel roman skriven på denna imitation av skotska. Lite som Ett öga rött.
Buddha Da handlar om Jimmy, en man i Glasgow som jobbar med att måla folks hus och har en kärnfamilj: hustrun Liz och dottern Anne-Marie. Liz har uppfostrat Anne-Marie till katolik, utan att vara så säker på vad hon själv tror. Jimmy har aldrig behövt religion - förrän nu! Av ren nyfikenhet börjar Jimmy gå till ett buddhistiskt center drivet av tibetanska lamor. Han gillar meditationen och buddhismen påverkar honom mer och mer. Först skrattar omgivningen och tror att det är något tillfälligt, men deras löje övergår i oförstående och ilska när Jimmy vill meditera varje dag, slutar äta kött, blir nykterist och känner ett behov av att leva i celibat.
Hur gör man när en familjemedlem eller nära vän förändras så pass djupgående? Är det självklart att relationen kan fortsätta som förut? För Liz är det inte alls enkelt. Hon vill ha ett barn till, men hur ska det gå till när hon inte ens vet om hon orkar leva med Jimmy längre? Hennes mamma blir allt skröpligare, hon misstänker att Jimmy är otrogen och dessutom fascineras hon av en yngre man som söker hennes sällskap. Kort sagt: även Liz genomgår en livskris.
Buddha Da är populärlitteratur skriven i underhållningssyfte, men här finns också en allvarlig botten som känns tankeväckande. Det säregna språket blir en extra krydda och utan det vore berättelsen betydligt mera alldaglig. Detta är inte en bok jag hänförs av och den förändrar inte mitt liv, men den är trevligt sällskap och jag är glad att jag har lärt känna den.
Avdelning: Feelgood Taggar: #recension #Skottland #lättsmält #föräldrar #föräldraskap #religion #buddhism
Kommentera
Maxence Fermine - Snö
Alltså: Tack, Maxence Fermine dräglig läsning, men även om din bok fyllde en funktion var det då likväl som nu klart att din bok inte gjorde något mer än att fylla lite av min tid med någon slags innehåll.
Betyg: 5/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #sågningar #romantiskt #feelgood #lättsmält
Kommentera
Joanna Kernick - Out
Det här är en mycket kort (novellvarning!) ungdomsbok om hur det känns när en tonårstjej först blir tjej i sin killkompis och sedan får veta att han är kär i en annan kille. Det är också något så ovanligt som en ungdomnsbok med homotema som inte slutar peppigt. Jag blir riktigt paff över det ganska olyckliga slutet. Inget fel i det, men som sagt, oväntat. Annars tycker jag att det här är en ganska värdelös bok. Den kan nog fylla sin funktion för någon med hbtq-tankar som har väldigt svårt för att läsa längre berättelser, men för den som är mera läsvan finns hundra bättre böcker. Sedan känns det lite konstigt att den kära tjejkompisen får vara berättarröst och att det i slutänden mest handlar om henne. Vänder sig boken i själva verket till andra i den situationen? Jag vet faktiskt inte. Jag ångrar inte de få minuter jag lade ner på den här illustrerade berättelsen, men nu vill jag läsa något bättre!
Betyg: 5/10
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hbtq #sågningar #lättsmält #kärlek #kärlek mellan män
Kommentera
Eddie Bolander och jag
Eddie Bolander och jag är en serieroman för ungdomar, skriven av Bo R. Holmberg och tecknad av Katarina Strömgård. Vi får möta Steve, en norrländsk artonåring vars pappa - borta sedan åtta år - plötsligt ringer och vill träffas. Det handlar mycket om relationen till pappan (Eddie Bolander), men även om mera allmängiltiga bekymmer som det där exet som inte vill försvinna ur tankarna.
Teckningarna är extremt välgjorda och matchar texten bra. Texten i sin tur är lagom välskriven. Det är en fin berättelse som jag verkligen kan rekommendera. Stillsam, lågmäld, inga direkta överdrifter men många utstickande och roliga detaljer. Steve kommer att finnas kvar i mina tankar ett bra tag till.
Betyg: 7/10
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hyllning #föräldrar #kärlek #lättsmält #serier
Kommentera
Svampkramp
Marie Hermansson har sin egen magi, som en svensk Kate Atkinson. Hennes gräns mellan verklighet och dröm är ständigt flytande. En fjäril kan ha lagt ägg i ditt lår. En liten man kan bo under trappan och göra kaos av ditt ordnade liv. Även i de mer realistiska berättelserna - som den senaste romanen Svampkungens son väl kan sägas tillhöra – sker underliga saker.
Gunnar bor i skogen med pappa Holger, som intresserar sig mer för svamp än för sin son. Till Holgers svampkurser dras kvinnor som verkar vara förtrollade av honom. När Gunnar blir förälskad i en av dessa kvinnliga kursdeltagare, som hans pappa dessutom har den dåliga smaken att gifta sig med, börjar det hända saker i deras stillsamma liv. Gunnar upptäcker att svamp rimmar både på vamp och på kramp. (Dåligt skämt, men jag kunde inte låta bli.)
Mer tänker jag inte säga – läs boken istället. Den är nämligen en välsmakande munsbit som tar mindre än två timmar att sluka och är underhållande så gott som hela tiden. Visst blir slutet ibland alltför tillrättalagt när trådarna ska tvinnas samman, men jag köper lösningarna. Detta hade kunnat bli mer, men duger gott.
Vill du läsa om surrealistisk svamp i en populärkulturell bok med skicklig språkanvändning? Läs Svampkungens son.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #roligt #kärlek #feelgood #lättsmält #uppväxt #sexualitet
Kommentera
Bodil Malmsten - De från norr kommande leoparderna
Jag var måttligt förtjut i nummer två av Malmstens "blokar". Just därför lät jag bli att köpa övriga blokar på bokrean och valde bara Mitt första liv. Några dagar senare stötte jag ändå på De från norr kommande leoparderna och tänkte att det faktiskt kunde vara precis vad jag behövde. Och så rätt man kan ha!
Jag läste hela leopard-boken igår och den passande perfekt för mitt uttråkade-och-trötta själv. Jag var helt enkelt på precis rätt humör för något lättsmält och underhållande. Samtidigt kommer det mot slutet av boken in ett allvar som saknades i dess föregångare. Jag kommer hur som haver absolut att läsa den första men för mig sista bloken: Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Kommer Malmsten ut med fler blokar läser jag gärna dem också.
Betyg: 7/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #lättsmält
Kommentera
Hundra skrivande kvinnor, del II
Ebba Witt-Brattström och Birgitta Svanberg har gjort min allmänbildning tusen famnar djupare. Författarinnor som jag kände till har jag fått en bättre bild av. Många namn är helt nya: Nadezjda Durova, Collett, Kate Chopin, Lou Andreas Salomé, Colette, Nina Berberova, Hella Wuolijoki. Blandningen av lyrik och prosa är givande och balanserad.
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #litteraturvetenskap #lättsmält #klassiska kvinnor #klassiker #genus
Kommentera
