Elin jobbar som serietecknare och illustratör samt med frågor kring utbildning och lärande på Kungliga Biblioteket. Hon är utbildad gymnasielärare i svenska och religion och har även jobbat som verksamhetsansvarig på ett gymnasiebibliotek.
Mitt debattinlägg kring serier i skolan har väckt reaktioner. Det som förvånar mig är att jag får en replik från just Jonas Lidheimer på Egmont! Det är ju trots allt skolan och lärarna som får mest däng i debattinlägget. Var är de kränkta pedagogerna?
Serieförlaget Egomont slår sina lovar runt klassrumsdörrarna. Genom satsningen "Serier i undervisningen" vill de få skolorna att köpa in Kalle Anka och Bamse i utbyte mot gratis lärarhandledning och serieworkshops. Men skolan får inte glömma att behandla serier i skolan på samma sätt som när exempelvis romaner och nyhetstexter används i svenskundervisningen– nämligen obundet, nyanserat och kritiskt. Det skriver LitteraturMagazinets medarbetare Elin Lucassi som har gedigen bakgrund i både skolans och seriernas värld.
Läs mer ...
Recensioner
LitteraturMagazinets recension
av
Hjärnan darrar, Klara Wiksten
Hennes blick på människorna hon möter är öm, i det närmaste kärleksfull"
Klara Wiksten debuterade 2012 med den hyllade serieromanen "Dagarna". Nu kommer hennes andra bok "Hjärnan darrar", om människor som befinner sig utanför samhällets ramar.
Att vara arbetslös och sjukskriven i Sverige idag är att sitta en grupp vuxna människor i ett rum och pyssla ihop en väska av mjölkkartonger. I sin serieroman "Hjärnan darrar" ritar Klara Wiksten upp massor av liknande situationer som förmodligen skulle driva m&...
Gay skriver om en del mycket upprörande ämnen, men hennes val av ord är aldrig aggressiva eller anklagande vilket håller läsaren kvar i texten även när det blir jobbigt och kommer nära"
Men hur mycket jag än älskar Liv och Caroline, älskar jag dem så som jag älskade de coolaste tjejerna på högstadiet"
När "En varg söker sin pod" blir bok bryts förtrollningen. Borta är den sköna, inbjudande samtalsformen. Läsaren görs till passiv mottagare – och hamnar liksom utanför. De gamla högstadiekänselspröten aktiveras och en ny känsla uppstår. Rädsla?
Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli är serietecknare respektive författare/skribent/producent samt barndomsvänner. Sedan 2012 har de...
Framtidens arab: En barndom i Mellanöstern (1978-1984), Riad Sattouf
Hantverket är oklanderligt. Sattoufs bilder är rena och sällar sig till en tämligen klassisk seriestil med rundade breda linjer och karikerade utseenden"
Tidholm/Hellgren lotsar läsaren med varsam hand genom det svåra, sorgliga och mörka och klarar av att skildra alla som människor"
Författaren Anna-Clara Tidholm och illustratören Joanna Hellgren har skrivit en bok om ett stort och svårt ämne. "Min brorsa heter Noa" är en mycket bra start för samtal med barn.
I december 2013 attackerades en fredlig demonstration i Kärrtorp av nazister. Några dagar senare vandrade jag över samma torg i sällskap med nästan 20 000 andra människor för att manifestera mot främlingsfientlighet och rasism. Jag l&au...
Tidigare har serierna getts ut i form av fem separata böckermen nu är de alltså för första gången samlade i en och samma volym"
Seriealbumen om Johannas väg genom livet imponerar .
”Serierna bär upp mig. Utan dem finns ju ingenting.”
Orden är Patrik Rochlings och kommer från dokumentärfilmen ”Patrik och Johanna”. I filmen får vi möta Patrik. Han lever med autism och har tillsammans med illustratören Li Österberg (som delar hans diagnos) under många år använt sig av seriemediet som ett verktyg för att kunna ha...
Som vanligt när det gäller erotisk litteratur vill man förhålla sig även till den mer praktiska användningen av verket. Mer precist, blir man upphetsad av att läsa?"
Lindgrens universum är tydligt. Det gör mig trygg. Och euforisk"
Torgny Lindgren ser det grandiosa i det lilla och målar upp en värld där den lilla människan är den viktigaste.
Att skriva recensioner är ett uppdrag som jag tar på största allvar. Jag är mån om att vara opartisk och recenserar aldrig verk av personer som jag har en relation till. Det handlar om trovärdighet. Och det är därför jag måste inleda denna recension med att komma ut. Som hängiven ...
Våndan fullkomligt dryper om sidorna. Vi får följa tätt inpå Ester i hennes kval"
Alla har en åsikt och precis alla känner igen sig i Lena Anderssons berättelse om makt och vanmakt.
Jag lägger upp en bild på boken ”Egenmäktigt förfarande” på Instagram. Bildtexten lyder ”Jag köpte den till slut. Och fan om inte Lena Andersson plockat ut min själ och varsamt placerat den mellan boksidorna”. Aldrig har jag fått så många kommentarer på ett foto som det här. En ver...
En bok som berör på djupet. Har man minsta erfarenhet av kärlekssorg får man förbereda sig på själslig rörelse"
Peo Bengtsson säger själv att han har skrivit romanen "Kärleken passerade här en gång" som i ett enda långt andetag. Han tog en time out från sitt liv, hyrde en stuga och bara åt, sov och skrev. Som om berättelsen var något han bara måste få ur sig för att kunna gå vidare.
Hur mycket av boken som är baserad på egna erfarenheter vet jag inte, men Bengtsson indikerar att där finns en hel del.
...
Det finns bilder som etsar sig fast i ens medvetande och sedan följer en genom livet. Det hotfullt gråa när Knyttet möter Mårran, de tusentals vita körsbärbladen som virvlar när duvorna flyger i Körsbärsdalen.
När jag var liten hade min mormor boken ”bland tomtar och troll” och de bilderna är för alltid inetsade i mitt minne. Vad jag minns läste egentligen aldrig texterna överhuvudtaget men...
Lindenbaums poetiska språk manar fram en tryckande stämning som blir alltmer olycksbådande"
Det är en regelrätt infernovandring Pija Lindenbaum piskar mig igenom i sin första roman för vuxna. Den grumliga katarsis som huvudpersonen plågas igenom resulterar i insikten: för att kunna relatera till andra måste man först kunna andas i takt med sig själv.
Pija Lindenbaum är känd för sina barnböcker om Gittan, lill-Zlatan och Else-Marie. Böcker som med mycket hjärta skildrar barn och situationer som &aum...
Jag är inte särskilt hipp eller trendig men jag känner mig välkommen in i den kreativa gemenskap som ryms mellan pärmarna på denna sockevaddsrosa snyggdesignade bok"
Det här är en sådan där bok som man måste få äga. För att klappa på och bläddra i"
Jag har läst Bodil Malmstens bok "Så gör jag". Det handlar om skrivandet. Språket och orden.
Ska jag vara ärlig har jag inte bara läst. Det jag ägnat de senaste dagarna åt kan snarare liknas vid ett slags litterärt hångel. Jag har känt mig lite osäker och trevande, men det har varit oerhört härligt.
Jag får erkänna att det var det yttre jag föll för först. Sidensnodden jag va...
Serieformen är inte en form som alltid är komisk. Det sker inte med automatik att man bryter ut i flatgarv bara för att en berättelse presenteras i rutor"
I dagarna var det exakt ett år sedan Carema-skandalen skakade om landet. Folket rasade. Politikerna orerade. Och de vårdanställda kämpade på som vanligt.
Pelle Forshed, kanske mest känd som mannen bakom serien Stockholmsnatt, kom i somras ut med seriesamlingen "De anhöriga". Innehållet utgörs av åtta tecknade noveller som alla handlar om vårdtagare och vårdgivare på St Bodils hemtjänst.
Huvudpersonen oc...
Mörka hemligheter. Oheliga allianser. Men läsningen är ganska långsam"
Jag har konsumerat de flesta genrer. Brevromaner, självbiografier och skräcknoveller. Men "Small world" av Martin Suter beskrivs som del ett i en neurologisk trilogi, vilket låter nytt och spännande.
Vi kastas direkt in i berättelsen. Den gamla anrika grekiska villan står i lågor. Allt, utom veden i öppna spisen, brinner som fnöske. Det är Konrad Lang som tuttat på. Konrad har i större delen av sitt liv på nå...
Jag dras med till havets botten. Till helvetets mitt. Till infernos nedersta krets."
Sofia Rapp Johansson slog igenom med den intensiva, såriga lyriska monologen "Silverfisken" för fem år sedan. En uppgörelse med – eller kanske snarast en extremt ärlig redogörelse för – den av pedofili och missbruk kantade uppväxten.
I senaste boken "Kyss mig lycklig" har berättarjaget vuxit upp och befinner sig i sina sena tonår.
Hon är så kär så kär så det nästan är ö...
Kanske är den riktigt brännande i England och USA där den tydligen varit riktigt sprängstoff. Själv blir jag inte direkt chockad över texter om mensblod och kvinnor som är kåta"
Davrichewy använder ett korthugget språk. Meningarna är korta och utgör ett liksom svävande återgivande av händelser"
Det är Tamounas 90-åriga födelsedag. Hennes lilla lägenhet i Paris sjuder av aktivitet när vänner och släktingar kommer och går. Thamouna själv befinner sig i stormens öga. Oförmögen att ta in allt som sker runt omkring henne, alla samtal, allt buller. Hon väntar blott på en. Den man som genom livet varit hennes stora kärlek men som på grund av krig, exil och rädslor aldrig riktigt kunnat bli hennes....
Så nästa gång hoppas jag att Ranaxe väljer att hålla sig mer i bakgrunden så att människan han skriver om kan få vara den självklara huvudpersonen på scenen av sitt eget liv"
Läs boken, och fråga dig själv: Hade jag överlevt? "
Läs boken, och fråga dig själv: Hade jag överlevt?
Femtonåriga Lina, hennes lillebror Jonas och deras mamma förs bort en kväll från sitt hem. De packas in i boskapsvagnar och fraktas som djur tillsammans med tusentals andra mot okänt mål. Resan är fruktansvärd och många dör längst vägen. Ingen skonas. Inte den unga nyförlösta kvinnan. Inte hennes baby. Människoliv har upphört att ...
Visa standardvy
